Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Statistiska uppgifter av Arvid Carlson - Folkmängdens förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befolkningsrörelsen i några av våra större städer.
(Uppgifter rörande tidigare perioder, se speciellt arg. 1921.)
Städer Giftermål på 1,000 inv. Levande födda på 1,000 inv. Oäkta, i proc. av lev. födda Döda på 1,000 inv. Döda i i:a
levnadsåret i proc.
1921 /2S 1926 1927 1921 /25 1926 1927 1916 /20 1921 /25 1921 125 1926 1927 1921/25
Stockholm . 92 9.9 lO.o 13.4 11.8 11.2 28.8 27.6 11.5 11.6 12.3 5.6
Göteborg . . 7.9 7.5 7.9 18.3 154 13.4 18.7 17.7 10.8 9.8 10.7 5.6
Malmö . . . 7.5 7.4 7.3 16.5 14.i 12.5 21.0 21.0 9.9 9.2 10.1 7.7
Norrköping . 7.9 7.4 8.1 16.2 14.3 13.8 239 22.4 12.1 11.9 12.1 5.6
Hälsingborg . 7.9 8.7 8.4 172 16.4 15.4 21.4 20.6 lO.o 9.5 10.6 7.0
Gävle .... 7.4 7.5 7.5 16.9 14.3 13.5 21.4 22.3 11.4 11.8 12.7 6.3
Örebro . . . 7.5 6.9 7.4 14.3 10.6 9.7 22.7 21.0 9.6 10.7 10.4 6.2
Borås .... 80 7.6 9.1 20 0 18.5 16.9 18.7 18.3 10.4 9.3 10.4 5.7
Eskilstuna . 7.0 6.8 6.7 14 7 12.5 12.9 18.6 17.3 9.9 10.3 10.7 6.3
Uppsala . . . 7.5 7.0 7.5 15.3 13.o 12.1 20.9 22.7 12.8 13.0 12 9 6.2
Jönköping . . 6.4 6.7 6.7 17.6 I6.0 15.2 19.6 15.5 11.5 12.1 12.6 6.5
Linköping . . 7.? 6.6 7.2 16.9 13.8 13.8 20.4 19.3 10.9 13.o 11.9 5.9
Västerås . . . 6.5 6.3 6.3 I6.1 14.7 12.8 20 6 20.2 9.3 10.4 10.4 6.1
Karlskrona . 6.7 7.4 7.4 17.1 14.i 14.4 12.0 14.o 12.0 10.7 11.6 9.2
såsom framgår av den
befolknings-statistiska tablån här ovan.
Dödligheten var under år 1927
åtskilligt högre än de närmast
föregående åren såväl absolut som
relativt. De lägsta dödstalen finner
man i Göteborgs och Malmöhus
län med resp. 11.4 och 11.8 på tusen,
de högsta åter i Gotlands och
Kalmar län med resp. 14.4 och 14.o på
tusen. Dödlighetsprocenten för vårt
land är bland de lägsta i Europas
stater, såsom påvisats i föreg. årgg.
och såsom även diagrammet
utvisar.
Dödlighetens avtagande under
senaste sekel inom olika åldrar
framgår av nedanstående tabell över
dödsriskerna vid olika tidpunkter.
Det visar sig då, att det sista
decenniet i jämförelse med det
närmast föregående karakteriseras av
en förbättring för de yngsta och
äldsta åldrarna, men en rätt bety-
dande försämring för
medelåldrarna, förorsakad genom den starka
dödligheten i den s. k. spanska
sjukan åren 1918/20. I dessa åldrar
15—35 år, men i synnerhet för
mankönet i åldrarna 18—22 år (speciellt
beväringskontingenterna) var
döds-risken betydligt större än
föregående decennier. I
influensaepidemien angives hava under de tre
åren avlidit 37,573 personer (19,508
män och 18,065 kvinnor), varav i
åldrarna 15—40 år 23,075 (12,582 män
och 10,493 kvinnor). Frapperande
är den stora minskningen i
döds-risk för barnaåldrarna, speciellt
beträffande andra och tredje
levnadsåren (men även betydlig ända upp
till nionde året), där dödligheten
numera ej utgör mer än 30 % av
den för perioden 1816/40 och vilket
tyder på, att barnsjukdomarna
bekämpats med stor framgång.1
Dödlighetens avtagande innebär
1 Om dessa förhållanden hänvisas närmare till Statistiska
centralbyråns nyligen utgivna berättelse »Dödlighets- och
livslängdstabel-ler för årtiondet 1911—1920». Rörande föregående tioårsperiod se 1917
års årgång av kalendern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
