Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Statistiska uppgifter av Arvid Carlson - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bärgningen riklig nederbörd.
Sämsta skördeutbytet lämnade
potatisen, vilken så gott som överallt
skadats av röta och potatissjuka.
Till följd av den mindre
gynnsamma skörden och den minskade
tillgången blevo priserna i allmänhet
högre än föregående årets. Värdet
beräknas till 1,127 milj. kr., därav
465 milj. kr. (eller 41 proc.) kommo
på spannmålsskörden, 201 på
rotfrukterna samt 461 milj. på hö- och
halmskörden. Skörden under år
1928, som på grund av den
ovanligt kyliga och regniga sommaren
i högsta grad försenats, torde genom
den milda hösten kunna anses
såsom utgöra medelskörd; i de nord-
ligare länen har speciellt vårsäden
ej nått mognad i många fall, utan
skurits som grönfoder.
Trots framstegen är
spannmålsskörden sedan länge i allmänhet ej
tillräcklig för landets behov. Bristen
i detta hänseende måste fyllas
genom import, och införseln speciellt
av vete har under de sista åren
antagit stora dimensioner. Importen
belöpte sig sålunda under åren 1925,
1926 och 1927 till resp. 240,000,181,000
och 237,000 ton samt under
innevarande år mån. jan.—aug. till 153,000
ton. Även rågimport äger i viss
omfattning rum, 42,000 ton jan.—
aug. 1928. Förbrukningen av vete
bland befolkningen beräknades för
Husdjurens antal i tusental.
År (X/6) Hästar Oxar TJu- rar Kor Ung nöt S;a
nötkreatur Får Getter Svin Anta- let kreatur Fjä- derfä
1916 701 77 45 1,770 1,022 2,914 1,198 132 1,065 6,010
1919 716 53 29 1,607 861 2,550 1,563 133 717 5,679 5,6791
1920 728 58 44 1,739 895 2,736 00 113 1,011 6,156
skördeåret 1926/27 utgöra cirka 76
kg. samt rågkonsumtionen bortåt
82 kg. pr inv.
Spannmålsproduktionens forna
övervägande betydelse i Sveriges
lanthushållning har under de sista
årtiondena mycket minskats genom
boskapsskötselns och
mejerihanteringens framsteg.
Kreatursstammens storlek för
närvarande i landet är av allt att
döma betydligt högre än 1920 års
siffror utvisa, ehuruväl inga exakta
tal häröver föreligga. Resultaten
av en ny kreatursräkning, scm ägde
rum under september 1927
jämsides med ny fastighetstaxering, äro
ännu ej kända. Den elakartade
mul- och klövsjukan, som de
närmast föregående åren förorsakat
svåra förluster, synes nu vara hävd.
Enligt en officiell berättelse härom
utgjorde antalet smittade
besättningar i landet under åren 1925 och
1926 resp. 4,664 och 5,991, men år
1927 endast 161.
Totalomkostnaderna för bekämpande av
sjukdomen under åren 1924/27 sägas ha
utgjort 24 9 milj. kr., därav såsom
ersättning för nedslaktade djur 16.o
milj. kr. (Malmöhus län 5.9,
Kristianstads 4.8, Hallands 2.5 milj. kr.
o. s. v.). Antalet nedslaktade djur
hade uppgått till sammanlagt 28,699
nötkreatur, 20,137 svin och 2,493 får
(av smittade resp. 260,000, 195,000
och 18,000).
Intresset har under de sista
femtio åren blivit allt större för en
förbättrad kreatursstam, varjämte ett
målmedvetet arbete ägnats åt att
genom rikligare och efter rationella
grunder planlagd utfodring med
rotfrukter och kraftfoder stegra dju-
1 Därav i runda tal 4.8 milj. höns, 4,300 kalkoner, 21,000 gäss och
17,000 ankor. Enligt 1919 års husdjursräkning funnos dessutom inom
landet 126,000 bisamhällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
