Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagtima riksdagen 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göras för jordbruksfastighet i förhållande till 6 °/o av fastighetens
jordbruksvärde, 5 % av dess tomt- och industri värde samt 4 % av dess
skogs-värde även som för annan fastighet i förhållande till 5 % av dess
taxeringsvärde. Det var just på omöjligheten att uppnå enighet i fråga om
repartitionstalet för jordbruksfastighet, som kommunalskattefrågan föll
vid 1927 års riksdag. Det var också huvudsakligen om denna punkt
striden stod i år. Kommunalskatteutskottets majoritet gillade
regeringsforslaget i detta avseende, men utskottets höger- och
bondeförbunds-representanter vidhöllo sina partiers fjolårsuppfattning, att 5 % skulle
kunna räcka. I voteringen, där högerreservationen ställdes mot
regeringens, av utskottet godkända förslag, segrade emellertid
regeringsforslaget — i första kammaren med 79 röster mot 58 och i andra kammaren
med 138 röster mot 88.
Kamrarna stannade i fråga om förslagets olika delar i samma
beslut utom beträffande frågan om beskattning av inkomst av skogsbruk.
Jämväl i denna punkt godkände andra kammaren utskottsförslaget.
medan första kammaren antog en av 10 reservanter från olika partier
avgiven reservation, vari gavs uttryck åt den uppfattningen, att skog
skulle beskattas på samma sätt som fastigheter i övrigt. Den av
utskottet sedermera föreslagna sammanjämkningen, vilken godkändes av
kamrarna, gick ut på, att ifråga om avverkning samt avyttring av
växande skog utan samband med avyttring av marken utskottsförslaget
skulle följas, men beträffande avyttring av växande skog i samband
med markens avyttring reservationen skulle antagas.
Ett av K. M:t framlagt förslag till taxeringsförordning
överensstämde i huvudsak med det förslag till förordning i ämnet, som år 1927
tillstyrktes av dåvarande kommunalskatteutskott. Årets utskott kunde
också i allmänhet tillstyrka förslaget, men föreslog vissa ändringar, vilka
av riksdagen godkändes.
I K. M:ts skatteförslag ingingo jämväl i år bl. a. lagar om
skogs-accis och kommunal progressivskatt. Skogsaccisen föreslogs i enlighet
med utskottsförslaget förlidet år till en fjärdedel av de senaste fem
årens medelutdebitering av allmän kommunalskatt. Årets utskott
närmade sig dock något mer än propositionen gällande system i fråga om
skogsbeskattningen och förordade ett procenttal för skogsaccisen av en
tredjedel av de senaste fem årens medelutdebitering. Detta förslag av
utskottet överensstämde med fjolårets proposition, men innebar dock
i förhållande till denna en lättnad dels därutinnan, att skogsaccis icke
skall utgå till landsting, dels därutinnan, att husbehovsvirke i
allmänhet ej skall träffas av accis. Årets förslag upptog icke den av
fjolårets utskott förordade maximeringen av skogsaccisen.
Regeringsforslaget godkändes med den av utskottet förordade förändringen.
Beträffande K. M:ts förslag till lag om kommunal progressivskatt
hade riksdagen ingen invändning att göra. Att observera är, att i årets
förslag icke upptagits det i fjolårets proposition framförda förslaget om
överflyttning av ifrågavarande skatts kommunandel på landstingen.
Någon mera definitiv lösning av alla hithörande spörsmål
innebär icke årets riksdagsbeslut. Detta framgår bl. a. därav, att riksdagen
— trots motstånd från högern och bondeförbundarna — fann önskvärt,
att utredning verkställdes rörande vissa för skattesystemets framtida
gestaltning betydelsefulla frågor, bl. a. frågan om en rationell utjämning
av skattetrycket inom kommunerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
