Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1927—28 av Bertil Nyström - 3. Bostadsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årligen tillkomna rum (boningsrum och kök, »eldstäder»).
1913 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927
antal 28,055 19,16814,17114,36014,41219,84021,91234,00639,29741,721 43,932 44,181
index 100 68 51 51 51 71 78 121 140 149 156 158
Även om man tager hänsyn till, att stadsbefolkningen under
perioden ökats med i runt tal 100,000 hushåll eller vid pass en fjärdedel,
utvisar de fyra sista årens bostadsproduktion en livaktighet, som vida
överträffar såväl bostadsbvggandet före kriget i vårt land som den
nuvarande bostadsproduktionen i flertalet andra europeiska länder. I
Förenta staterna däremot synes man årligen bygga dubbelt så många
bostäder per tusen invånare som i Sverige.
Ehuru byggnadsverksamheten i vårt land numera å vissa mindre
orter minskat i livaktighet, torde den alltjämt rekordartade
bostadsproduktionen särskilt i Stockholm komma att medföra, att
bostadsproduktionen innevarande år knappast kan bliva mycket mindre än
fjolårets, vilken torde inneburit en kapitalinvestering av omkring 175 milj.
kr. De senaste årens stora bostadstillskott är ur social synpunkt
värdefullare än förkrigsårens, dels därigenom att det i vida större
proportion än förr utgöres av egna hem i städernas omgivningar och i
särskilda »trädgårdsstäder», dels därigenom att man nu lärt sig uppföra
hyreshus, vilka, ehuru inrymmande enbart smålägenheter, dock äro
utrustade med alla moderna bekvämligheter.
De senaste årens livliga byggnadsverksamhet har i förening med
förbättrade ekonomiska förhållanden för stora grupper av
arbetarbefolkningen medfört en ansenlig förbättring av bostadsförhållandena,
särskilt framträdande i en väsentlig ökning av bostadsutrymmet. Medan
åren närmast före kriget boendetätheten i de svenska städerna i
genomsnitt utgjorde 1.3i personer per rum, hade den i slutet av år 1925
nedgått till 1.22 För de större lägenheterna voro motsvarande tal Ost och
0.84 och för smålägenheterna (t. o. m. 2 rum och kök) 1.66 och l.si. Räknas
såsom överbefolkade sådana lägenheter, i vilka i medeltal bo mer än 2
personer per rum (boningsrum eller kök), uppgick antalet sådana vid
krigsutbrottet till c:a 20 % av totalantalet bostäder och deras invånare till
33 % av totalbefolkningen. Tolv år senare hade talen nedgått till resp.
14 och 24%. Denna betydande förbättring i bostadsutrymmet beror ej
på någon förändring av bostädernas typer, ty fortfarande är det
ett-och tvårumslägenheterna, som i vårt land utgöra bostäder för
befolkningens stora huvudmassa, utan orsaken är en minskning i antalet
boende per lägenhet, under inverkan av det numera även inom
arbetarklassen sjunkande barnantalet samt det i tillbakagång stadda
inneboendesystemet.
Av det nu sagda framgår, att under de senaste åren
bostadsfrågans läge gestaltat sig allt gynnsammare för de stora grupper av
arbetare o. d., för vilka reallönens ökning gjort det möjligt att bära
väsentligt ökade bostadskostnader. För arbetslösa och andra med
undernormala inkomster föreligger alltjämt i en del fall verklig
bostads-nöd, vilket belyses därigenom, att husvilla måste av myndigheterna
omhändertagas och provisoriskt inhysas i ett antal större städer.
Antalet i nödbostäder inhysta utgjorde:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
