Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1927—28 av Bertil Nyström - 4. Arbetsmarknad, arbetslöshet och arbetsfredssträvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bild av den industriella produktionens volymförändringar, under
förutsättning att årssiffrorna korrigeras för förskjutningarna i penningvärdet
genom omräkning till 1913 års prisläge. Så har skett i nedanstående
tabell, som redovisar såväl totalvärdet som värdet per industriarbetare
resp. år:
1913 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926
Antal arbetare (1,000) 355 386 410 321 319 351 377 385 399
Produktvärde, milj. kr. 2,383 2,004 2,289 1,777 2,081 2,292 2,597 2,667 2,924
Värde per arbetare, kr. 6,718 5,198 5,587 5,528 6,517 6,529 6,842 6,953 7,328
Härav framgår, huru kraftigt den industriella
produktionsapparaten nedskärs vid 1921 års kris. Ehuru tillverkningens volym numera
är icke oväsentligt större än 1920, erfordras dock för densamma ett
mindre antal arbetare, beroende på ökad användning av
arbetsbe-sparande maskiner och rationella driftsmetoder. Problemet är nu att
söka utröna, i vad mån den arbetskraft, som genom dylika
rationali-seringsåtgärder blivit obehövlig inom den större industrien, erhållit
sysselsättning inom hantverk och småindustri, handel och
varudistri-bution, jordbruk och skogsskötsel o. s. v. Någon fullständig kunskap
härom står icke f. n. till buds, varför vi här måste nöja oss med några
antydningar.
Vill man erhålla ett statistiskt mått på arbetsmarknadens
fluktuationer under dessa år, kan hänvisas till de kvartalsrapporter
socialstyrelsen regelmässigt publicerar rörande arbetstillgången hos c:a
2,000 större arbetsgivare inom industri, hantverk och transportarbete
med tillhopa över 275,000 anställda arbetare. De skuggade ytorna i
diagrammet å nästa sida beteckna tider av dålig arbetstillgång i den
bemärkelsen, att 30 °/o eller däröver av de till nyssnämnda statistik
redovisade arbetarna då hade anställning hos arbetsgivare, som i sina
rapporter angett arbetstillgången som mindre än medelgod. Så var
förhållandet under månaderna närmast efter världskrigets utbrott, vidare
under den svåra råvarubristens tid vid k? igets slut samt slutligen
under den krisperiod, som började i slutet av år 1920 och sträckte sig
åtminstone in på år 1923. Denna innebar en ekonomisk depression av
synnerligen svårartad natur, åtföljd av arbetslöshet utav i vårt land
ditintills okänd omfattning. Denna nådde i början av 1922 sin kulmen
med tillhopa 163,000 registrerade arbetslösa, men har därefter gått
tillbaka, så att i juli 1928 antecknades c:a 9 500 hjälpbehövande arbetslösa.
Vid denna tid ansågs emellertid arbetstillgången inom industrien vara
nästan lika god som under högkonjunkturen år 1920.
På arbetsmarknaden växla dock ljus och skugga ingalunda så
tvärt och hastigt som på bilden. I verkligheten är det här närmast
fråga om en böljegång av samma typ som den, vilken åskådliggöres
genom de båda i diagrammet inlagda kurvorna över order- och
arbetsbristens risker för företagare och för arbetare, nämligen i förra fallet
driftsnedläggelse med åtföljande betalningsinställelse, i det senare
arbetslöshet av mer eller mindre långvarig natur. Kurvornas fluktuationer
visa mycken överensstämmelse, ehuru konkurskurvan tydligen
reagerar snabbare för ekonomiska konjunkturer än arbetslöshetskurvan.
Särskilt bör observeras de båda linjernas olika utvecklingstendenser
under de senaste fem åren. Medan konkurskurvans gradvisa nedgång
synes vittna om avtagande risker för företagsamheten — antagligen
14 — 28365. Svenska Kalendern 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
