Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1927—28 av Bertil Nyström - 4. Arbetsmarknad, arbetslöshet och arbetsfredssträvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och särskilt till Förenta Staterna nu öppen blott i väsentligt mindre
utsträckning än tidigare. Det möter därför stora svårigheter att
inplacera de uppväxande unga generationerna i en produktion, som på
grund av alltjämt fortgående tekniska och organisatoriska förbättringar
numera erfordrar vida mindre mänsklig arbetskraft per enhet än för
ett årtionde sedan.
Att man även i utlandet har att brottas med liknande problem,
visa de statistiska uppgifter rörande arbetslöshetens omfattning, som
föreligga från åtskilliga länder och sammanställts i nedanstående tabell.
Procentuellt antal
arbetslösa inom fack- <u •ao u •ao Ih s •o B .rt 3 -o c rt a jöi TJ a rt TJ C3 B a 3 1-4
föreningarna > C/) rt P >9 O X CQ "c? W w B <
1922 juni 229 15.6 129 0.6 9.2 2.6 15.7 5.3 9.6
dec 17.2 15.i 20.6 8.7 15.1 1.7 14.o 6.4 8.6
1925 juni 8.2 8.5 9.o 3.5 6.6 1.0 12.3 6.i 10.2
dec 11.8 26.i 31.i 19.4 16.o 2.8 11.0 7.9 8.i
1926 juni 96 22.i 15.6 18.i 7.2 0.9 12.9 4.i 6.7
dec 19.i 29.6 32.2 16.7 12.i 2.6 12.2 5.9 5.7
1927 juni 9.4 22.s 16.5 6.3 7.« 1.3 8.8 3.2 6.4
dec 18.6 28.o 31.5 12.9 14.9 3.6 lO.o 6.6 8.9
1928 juni (ev. tidigare) . . 7.7 28.8 13.7 6.3 4.8 0.7 10.8 3.7 10.2
De meddelade siffrorna avse i regel av fackföreningar
rapporterade helt arbetslösa i procent av hela antalet organiserade arbetare.
Dock lämpa sig talen på grund av vinterarbetslöshetens beroende av
klimatet, näringslivets växlande sammansättning och uppgifternas
skiftande art och räckvidd mindre väl för jämförelser mellan de särskilda
länderna, men belysa rätt väl utvecklingen i samma land. Den stora
arbetslöshet, som sedan några år tillbaka råder i Norge och Danmark,
är en företeelse av samma art som den stora krisarbetslösheten i Sverige
1921—22. I båda fallen har den betingats av svårigheterna att anpassa
näringslivets organisation och särskilt arbetslönerna efter ett med
valutans hastiga stegring sammanhängande häftigt fall i prisnivån. Kanske
mera bekymmersam är ställningen i England, mindre genom
arbetslöshetens storlek i och för sig än på grund av dess långvarighet, i
det att det engelska näringslivet nu i sju år haft att underhålla en
armé av över 1 milj. arbetslösa, av vilka huvuddelen kommer på
landets fem gamla huvudindustrier nämligen produktionen av kol,
bomulls-och yllevaror, järn och maskiner.
Även i andra länder hotar arbetslösheten att bliva permaneot,
och detta har givit en särskild färg åt den pågående diskussionen
om i vad mån det är möjligt att genom arbetslöshetsförsäkring
säkerställa dem, vilka näringslivet ej längre kan bereda sysselsättning.
Även när produktionen stegras är det ingalunda säkert, att
arbetsstyrkan växer, ty genom arbetsbesparande maskiner och anordningar kan
produktiviteten ansenligt ökas. I Förenta Staterna beräknar man, att
produktionen per arbetare inom jordbruk, bergsbruk, industri och
järnvägar tillhopatagna sedan sekelskiftet ökats med omkring 78 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
