Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra vattenfall och kraftverk av Nils Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stånggång vid Pershyttan.
Norrland tagit för sig nära hälften av hela landets vattenkraft, och de
sydligaste provinserna fått nöja sig med blott ett par tre procent därav,
är å andra sidan befolkningstätheten och därmed behovet av kraft i
Sydsverige avsevärt större än norrut. Förhållandet mellan
vattenkraftens och befolkningens fördelning å landets olika delar illustreras av
kartan å sid. 233.
Vattenkraften togs i människans tjänst redan på ett tidigt stadium,
då en mångfald kvarnar,
sågar och
stångjärnshammare drevos av primitiva
vattenhjul i fall och forsar.
Så småningom blevo de
tekniska anordningarna
förbättrade, och särskilt för
bergshanteringen blev
vattenkraften ett viktigt
hjälpmedel vid dess utveckling
till storindustri. Med
turbinens tillkomst kunde
också allt större kraftmängder
utnyttjas. Men så länge
man var hänvisad till
kraftstationer för direktdrift, d.
v. s. stationer, där kraften
uttogs direkt på
vattenhjulets eller turbinens axel, var
man ifråga om kraftens
användning bunden vid
platsen för vattenfallet.
Visserligen konstruerades redan
på Polhems tid s. k.
stång-Modern kraftledning för 100,000 volt. gångar för överföring av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
