Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nya lagen om arv av Åke Holmbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kr., vilka, då hustrun ej efterlämnat bröstarvingar, i deras helhet tagits
av mannen. Mannen gifter om sig samt dör 1970, efterlämnande 450,000
kr., av vilka han i arv fått 150,000 kr. samt genom eget arbete förvärvat
125,000 kr. Vid mannens död lever en sonson till hans första hustrus
syster. Denne sonson skall erhålla hälften av 175,000 kr. (= 450,000 kr.
— 275,000 kr.) d. v. s. 87,500 kr., såsom arvinge till sin farmors syster.
Resten av boet går enligt vanliga regler till mannens arvingar och till
hans senare hustru.
Nu nämnda regler äro de viktigaste stadganden, den nya
arvslagstiftningen äger. De fördelar, de hava, framgå utan vidare. Å andra
sidan inbjuda de nya stadgandena lätt till processer efter den sist
avlidne makens död. Att efter lång tid avgöra t. ex. huru mycket av
denne makes bo skall anses utgöra hans arbetsförtjänst, kan tydligen
vara svårt.
Om den döde icke efterlämnar bröstarvingar eller make, går hans
arv såsom enligt hittills gällande rätt till hans far, mor, syskon och
syskons avkomlingar. Lever ej någon av dessa arvingar, går arvet till
den dödes farfar, farmor, morfar och mormor samt eventuellt till hans
fars eller mors syskon. Lever ej heller någon av dessa arvingar,
inträder statens arvsrätt — kusiner och ännu fjärmare fränder få alltså
icke ärva. Det arv, som går till staten — och vilket ej längre benämnes
danaarv — tillfaller den s. k. allmänna arvsfonden. Denna fond, som
skall förvaltas av statskontoret, skall för varje år ökas genom att en
tredjedel av influtna medel lägges till fonden Ur fonden utdelar
konungen understöd för främjande av barns och ungdoms vård och
fostran.
Släktarvsrättens begränsning, så att den dödes kusiner och
fjärmare släktingar uteslötos, samt inrättandet av den allmänna
arvsfonden voro de politiskt viktigaste spörsmålen, då den nya
arvslagstiftningen beslöts. Att märka är emellertid, att fråga icke är om några
större belopp. År 1920 var värdet av efterlämnad kvarlåtenskap i
Sverige 343 milj kr. Av denna summa skulle, om de nya arvsreglerna
varit genomförda, icke mer än högst 1h milj. hava gått till allmänna
arvsfonden. Att märka är även, att arvlåtaren alltid äger genom
testamente fritt förfoga över sin egendom, om han icke har bröstarvingar.
Han kan alltså härigenom flytta över arvet från allmänna arvsfonden
till t. ex. sina kusiner.
Utom nu angivna regler innehåller den nya arvslagstiftningen
stadganden även om utomäktenskapliga barns samt om adoptivbarns
arvsrätt, om förskott å arv, om underhållsbidrag ur kvarlåtenskap m.m.
Enligt äldre rätt voro utomäktenskapliga barn uteslutna från arv
efter sina föräldrar och deras anförvanter. Sedan år 1905 tar emellertid
utomäktenskapligt barn arv efter mor såsom om barnet vore
äktenskapligt. Efter far tar utomäktenskapligt barn i princip fortfarande
icke arv, men genom 1917 års lag om barn utom äktenskap har från
denna regel stadgats ett undantag. Har barnet avlats under trolovning
eller ha föräldrarna ingått trolovning med varandra efter barnets avlelse,
ärver det även sin far.’ Till detta stadgande har den nya lagstiftningen
fogat ett annat. Fader till utomäktenskapligt barn kan inför den präst,
som för kyrkoböckerna i församling, där barnet är kyrkobokfört, eller
i tillkallat vittnes närvaro inför landsfiskal eller notarius publicus
eller ock i skriftlig av två personer bevittnad handling, som företetts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
