Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släktforskning av Sten Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Släktforskning.––––––––––– ~
Några ord om dess viktigaste källor.
Släktforskningen eller genealogien har med skäl benämnts den
äldsta av de historiska vetenskaperna; det ligger i sakens natur, att de
tidigaste yttringarna av ett behov att utröna det närvarandes samband
med det förflutna, av historiskt sinne med ett ord, inriktat sig på den
egna släktens ursprung och öden. Detta intresse för släktsammanhang
är alltjämt även i vårt land vida utbrett, långt utanför de speciellt
utbildade forskarnas krets. Just detta i och för sig glädjande förhållande
har emellertid förorsakat, att mången givit sig i kast med en
genealogisk uppgift, exempelvis utredandet av sin egen släkt, utan att äga
erforderliga förutsättningar i form av metodiskt handlag och kännedom
om källorna; resultatet har då blivit antingen ett halvgånget
dilettant-arbete eller också att vederbörande helt måst avstå från uppsåtet blott
därför att han icke vetat, var han skulle söka sina upplysningar. För
begynnande forskare skulle därför en vägledande översikt av det
genealogiska källmaterialet otvivelaktigt vara till nytta. Vad som hittills
framkommit i den vägen är, frånsett några tidskriftsuppsatser,
knappast mer än ett kapitel i J. "Wretmans »Kort handbok i svensk
släktforskning» (1916, 2:a uppl. med titeln: »Släktvetenskapen med hänsyn
till svensk forskning» 1924), som dock inskränker sig till en
huvudsakligen systematiserande uppräkning. Här kunna givetvis endast de
viktigaste slagen av källor tagas i betraktande. Först och främst måste
de enskilda källorna lämnas ur räkningen helt enkelt på grund av detta
materials oerhört skiftande och svåröverskådliga natur; det är väl f. ö.
självfallet, att den, som intresserar sig för sin släkts historia, i första
hand uppsöker och använder just de brev, gårdshandlingar, dagböcker,
anteckningar i biblar eller almanackor o. dyl., som kunna finnas i
familjens eget förvar. Vi sysselsätta oss här alltså endast med de hos
offentliga institutioner tillgängliga källorna.
I första rummet komma härvidlag kyrkoböckerna, dels de s. k.
ministerialböckerna: födelse-, vigsel- och dödböcker, dels
husförhörs-längderna, de nutida församlingsböckernas föregångare, dels slutligen
in- och utflyttningslängderna. De förstnämnda utgöra i tidsföljd förda
förteckningar över de födelser och dop, lysningar och vigslar, dödsfall
och begravningar, som inträffa i en församling; i äldre tid förekom det
dock ofta, att födelse- och dödsdagar icke antecknades utan endast data
för resp. kyrkliga förrättningar, alltså dop och begravningar.
Husför-hörslängderna åter äro från tid till tid uppgjorda register över
församlingen, uppställda efter hushåll under de olika byarna eller kvarteren
och använda till anteckningar om församlingsbornas
kristendomskun-skaper och mestadels också deras nattvardsbesök. Här upptagas även
— naturligtvis med högst växlande grad av fullständighet och
noggrannhet — personernas födelse- och dödsår och orten, dit eller därifrån de
flyttat. Husförhörslängderna ge således en ovärderlig ledtråd för
forskningen: enbart i dem kan man ofta följa en släktledning flera
generationer, ehuru ministerialböckerna alltid måste användas åtminstone till
kontroll av namn och data. då fel mycket ofta insmugit sig i de gång
efter annan upplagda husförhörslängderna. Som ett slags verifikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
