- Project Runeberg -  Svenska kalendern. En årsbok för alla / 1929 /
255

(1905-1961)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släktforskning av Sten Engström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 255 —

skapcrna, vilka insändas till granskning av vederbörande
centralmyndighet i Stockholm och sedan förvaras i kammararkivet. Till in på
1860-talet förekomma dessutom mantalslängder hos länsstyrelserna, där
duplettexemplar av räkenskaperna förvarades. Om en eftersökt längd
saknas i den ena myndighetens arkiv, kan man således räkna med
möjligheten att finna den på ett annat håll. Angående förvaringen galler
för övrigt, att såväl länsstyrelserna som städernas styrelser och
härads-skrivarna äro underkastade samma skyldighet som pastorsämbetena
att insända sina över 100 år gamla arkivalier till landsarkiven. Fritagna
härifrån äro dock åtskilliga städer, nämligen — utom Stockholm —
Arboga, Borås, Jönköping, Malmö. Norrköping, Nyköping, Strängnäs och
Söderköping. Stockholms mantalslängder, som för tiden före 1830 varit
föremål för en uppsåtlig, mycket stark gallring, ha av
överståthållar-ämbetet överlämnats till Stockholms stads arkiv (på Riddarholmen).

För 1500- och 1600-talen äga jordeböckerna, vid sidan av
tiondelängder och gärderäkenskaper, ett värde för släktforskningen, som kan
jämföras med det mantalslängderna ha för en senare tid. Eftersom
jordeböckerna då uppgjordes för varje år och upptogo alla hemmansdelars
brukare vid namn, har man nämligen en möjlighet att i dem följa den
jordbrukande befolkningen, som de icke längre erbjuda, sedan de på
1700-talet förvandlats till liggare, upprättade med flera års mellanrum.
Om deras förvaring gäller i huvudsak detsamma, som nyss sades om
mantalslängderna. För den tid, som ligger före lantregeringens
organisation under Gustav II Adolf, kunna de dock naturligtvis icke sökas
i några länsstyrelsearkiv utan endast i det arkiv, som uppvuxit kring
finansförvaltningens centralorgan — kammararkivet. Den äldsta vårliga
räntan» eller jordeboken därstädes är från 1535. överhuvud inrymmer
detta arkiv såväl i de årliga räkenskaperna som i längderna över
utomordentliga gärder, t ex de för Älvsborgs lösen pålagda, ovärderliga
källor för släktforskning på den äldre Vasatidens område. Dessa ha
dock hittills blott sällan utnyttjats i den utsträckning de förtjäna,
vilket delvis beror på att de lidit stora skador av fukt och eldsvådor.

En tredje huvudkategori av offentliga handlingar är domstolarnas
arkivalier. Av dessa pläga särskilt bouppteckningarna komma till
användning. En bouppteckning meddelar i regel såväl den avlidnes
dödsdag som namnen på hans arvingar, alltså rent genealogiska fakta.
Intill senaste tid ha bouppteckningar efter adelsmän skolat ingivas till
hovrätt, medan övriga ingått till härads- resp. rådstugurätt Något så
när kompletta serier av dessa handlingar, som gå längre tillbaka än till
1/00-talets slut, torde man sällan påträffa i häradsrättsarkiven, oftare
kanske i stadsarkiven. — Vidare utgöra själva domböckerna en ännu
knappast till fullo uppskattad fyndgruva för genealogiska upplysningar.
Den fordom gällande bördsrätten till jord medförde, att domstolarna
vid prövning av jordatvister ofta måste anställa rannsakningar om
släktskapsförhållanden, och i domböcker från 1500- och 1600-talen finner man
dessa åskådliggjorda genom omsorgsfullt uppställda släkttavlor. —
Häradsrätterna lämna liksom rådhusrätterna (om undantag för vissa
städer se ovan!) sina äldre arkivalier till landsarkiven. Stockholms
domstolsarkivalier förvaras i rådhusarkivet (ej att förväxla med det
förut nämnda Stockholms stads arkiv). En samling domböcker och
dombrev från 1500- och 1600-talen finnes i riksarkivet, och där har också
den äldre delen av Svea hovrätts arkiv deponerats. Av vikt är, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenskaka/1929/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free