Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens länder och stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordens stater.
Nationernas Förbund.
(Se även Sv. Kalendern för 1921, s. 98.)
Nationernas förbund är en sammanslutning av stater, som
förpliktat sig att underkasta sig skiljedom, innan de gripa till vapen. Varje
medlem är skyldig att mot den, som bryter mot detta förbundets
grundstadgande, vidtaga vittgående åtgärder av ekonomisk och politisk art.
Vidare samarbeta de olika stater, som ingå i Nationernas forbund, i en
massa frågor av ekonomisk, social och humanitär natur.
Nationernas förbund stiftades genom Versaillesfreden, vilkens 26
första artiklar just utgöras av förbundets ursprungliga stadgar, och
som erhöllo gällande kraft den 10 januari 1920. Engelska och franska
äro förbundets språk, dess säte staden Geneve i Schweiz. 55 stater
äro för närvarande anslutna till Nationernas förbund. Av större
stater ha Förenta staterna och Ryssland ännu ej anslutit sig. Brasilien
utträdde 1928 ur förbundet.
Nationernas förbunds församling sammanträder den första
måndagen i september varje år och består av 3 representanter för varje
stat, och varje stat har en röst. Nationernas förbunds råd
sammanträder i regeln fyra gånger om året. Storbritannien, Frankrike, Italien,
Tyskland och Japan äro permanenta medlemmar av rådet. Valda
medlemmar äro Columbia, Guatemala, Irland, Jugoslavien, Norge, Persien,
Peru, Polen, Spanien och Venezuela. Sveriges ombud vid
folkförbunds-församlingen 1930 voro utrikesminister frih. F. Ramel, professor ö. Undén
och direktör A. Vennerstén. Bitr. ombud voro envoyén T. Höjer,
envoyén K. I. Westman och utrikesrådet E. Boheman. Fröken Kerstin
Hesselgren var förordnad att som sakkunnig biträda ombuden.
Hela budgeten för 1930 uppgår till 28 milj. schweiziska francs,
varav Sverige bidrager med omkr. 370,000 fr.
Europa.
Albanien (Shkiperia).
45,000 kvkm., 850,000 inv. (19 på
1 kvkm.), albaneser, mohammed.
(%), rom. o. grek. kat.
Konungarike.
Statschef: Zogu I, f. 1894.
Huvudnäring: Boskapsskötsel.
Städer: Tirana (huv.-stad^ 16,000,
Durazzo 5,000, Skutari 23,000,
Ko-ritza 26,000 inv.
Andorra.
(I Pyrenéerna på gränsen mellan
Frankrike och Spanien).
453 kvkm., 5,200 inv. (12 på 1
kvkm.), katalaner, rom.-kat.
Republik med en syndieus och
ett generalråd under protektorat av
Frankrike och biskopen av Urgel.
Huvudnäring: boskapsskötsel.
Huvudstad: Andorra la Vieja,
600 inv.
Belgien (Belgique, Belgic).
30,400 kvkm., 7,996,000 inv. (266
på 1 kvkm.), flamländare 45 %,
fransktalande valloner 40%, resten
tvåspråkiga, överväg, rom.-kat.
Konungarike (konst, monarki).
Statschef: Albert I, f. 1875, reg.
1909, förm. med Elisabeth,
hertiginna av Bayern,f. 1876. Tronföljare:
Leopold, f. 1901.
Folkrepresentation:^ Senat (153
minst 40 år gamla, på 4 år valda
medlemmar) och
deputeradekammare (186 minst 25 år gamla medl.,
valda på 4 år).
Statsskuld: 52.9 miljarder belg.
francs (1929).
Näringsliv: Landet har ett
intensivt jordbruk, ehuru
spannmåls-prod. är otillräcklig, ett betydande
bergsbruk (stenkol) och en högt
utvecklad industri av flera slag.
Handelsflotta: 523,000 br. ton
(1929).
Handel med Sverige (1929):
Utförsel 32.7 milj. kr., införsel 56.7
milj. kr.
Städer: Bryssel 213,000,
Antwer-pen 300,000, Liége 169,000, Gent
163,000 inv.
Belgiska Ko ng o: 2,385,000 k
v.-km., 15 milj. inv., negrer. Av tyska
besittningar tilldelades belgiska
Kongo i Versaillesfreden Urundi
och Ruanda, 55,000 kvkm. med ung.
5 milj. inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
