Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Statistiska uppg. av A. Carlson - Folkmängdens förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetsförhållanden intog Sverige
redan förut en bland de främsta
platserna av världens länder. Den
stora stegring i medellivslängd,
som nu ytterligare ägt rum, gör det
sannolikt, att numera knappast
något land kan härutinnan
konkurrera med vårt land.
Folkökningen. Skillnaden
mellan antalet födda och döda bildar
nativiletsöverskottet och på dettas
storlek beror i väsentlig grad
folkökningen. På grund av den
mycket svaga nativiteten har
födelseöverskottet eller den s. k. naturliga
folkökningen under år 1929 varit så
ringa, att bortsett från år 1918 intet
lägre finnes att annotera sedan år
1857. Den faktiska folkökningen
eller folktillväxten är ju även,
såsom förut påpekats, mycket
obetydlig.
En av de förnämsta
anledningarna till Sveriges i allmänhet
relativt ringa folktillväxt är
naturligtvis i vanliga fall och detta betydligt
mera fordom än nu utvandringen.
Under perioden 1851/1929 beräknas
densamma hava berövat vårt land
över 1,400,000 personer, varav bortåt
en miljon begivit sig bort till
Nordamerikas Förenta stater. Mot
denna emigration svarar emellertid i
någon mån en invandring till
Sverige, vilken under perioden 1871/1929
steg till cirka 350,000 personer.
Emigrationen hade under år 1929
ringare omfattning än föregående
år och var mindre än under något
år sedan 1924. Utvandringstalet
utgjorde pr tusen av folkmängden l.so,
högst för Jämtlands, Värmlands och
Kopparbergs län, lägst för
Södermanlands och Uppsala län. Invand-
Ut- och invandring.
i» o Ih V •04 Norge Danmark Förenta st. Emigr. till
Årligen (i medelti a £ 04 s w rt X>4 B B Netto- utvandri Emi gr. •04 s l-H •04 6 w Immigr. u •04 6 W V.’ •04 B | Europa Främm. världsdel.
1901/10 25,767 8,442 17,325 995 1,182 1,191 958 21,925 4.403 3,363 22,404
1911/15 15,786 7,890 7,896 986 697 948 730 11,985 4,296 3,114 12,672
1916/20 7.889 7,221 668 1,414 952 1,306 842 4,323 3,135 3.357 4,532
1921/25 14,521 6,335 8,186 816 963 730 620 10,901 2.809 2,633 11,888
1927 12,847 5,678 7,169 489 932 502 560 8,735 2,442| 1,889 10,968
1928 13,450 5.608 7,842 470 1,039 447 481 9,179 2,578! 1,767 11,683
1929 11,019 6,336 4,689 408 821 503 564 6,951 2,405] 1,862 9,157
ringen åter är den största absolut
taget sedan år 1921 <1.m på tusen),
beroende på inflyttningen till
Sverige från Gammalsvenskby i
Ukrainska Ryssland av 872
personer av svensk stam och svenskt
språk. Invandringen hit från
Europas länder belöpte sig på grund
därav till 3,457 samt från
främmande världsdelar till 2,879
personer. Bland invandrarna tillhörde
3,415 männen och 2,921 kvinnorna,
av utvandrarna voro 6,934 män och
4,085 kvinnor. Av utomeuropeiska
länder kom under år 1929 näst
Förenta Staterna Kanada som
ut-vandrarland med 1,882 personer,
en bland de högsta siffror, som
förekommit. Den minskade
emigrationen till Förenta Staterna
berodde till stor del på den
ytterligare skärpning av
invandringsre-striktionerna, som trädde i
tillämpning från juli månad 1929. Emi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
