Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Statistiska uppg. av A. Carlson - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Produktion av kemisk och mekanisk trämassa samt papper i 1,000 ton
årligen 1926-1928.
200 1*00 600 800 1000 1200 MO /öOO^hscn ton
Världsproduktionen årligen 1926—28 enl. uppgifter i »Statistisk
årsbok för Sverige», för kemisk och mekanisk massa resp. 8.11 och 6.31 milj.
ton samt för papper 14.66 milj. ton.
299, 231 och 221 kr. pr standard.
Under förra halvåret 1930 har
prisläget dalat ytterligare för furu,
medan priset å gran blivit något
högre. Exporten av trävaror har
dock varit något större, enligt
uppgift 378,000 standards mot 356,000
föregående år.
Pappersmassemarknaden har
under 1929 haft ett mycket gott år
med starkt ökad produktion. Den
totala exportsiffran, 1,710,000 ton
torr vikt (värde 314 milj. kr.), utgör
rekord såväl vad mekanisk som
kemisk pappersmassa beträffar.
Priserna voro fasta och i allmänhet
högre, för den kemiska massan i
medeltal 11.85 kr. pr ton och för
den mekaniska 110 kr. pr ton.
Under innevarande år (1930) är
marknaden avgjort svagare på grund
av den alltmer tilltagande
ekonomiska depressionen jorden runt.
I sammanhang med
skogshanteringen står flottningsrörelsen,
varigenom skogens alster kunna
tillvaratagas i vidsträcktaste
omfattning. Flottningsledernas längd upp-
gick år 1928 till 32,283 km., därav i
de båda nordligaste länen 15,955 km.
samt i övriga Norrland 8,950 km.
Flottningskostnaden utgjorde 29.9
milj. kr. gemensamma kostnader.
Under samma år uppgavs det till
ägarna avlämnade flottgodset till
150 milj. st. klampar (15.7 milj.
kubikmeter), varav i Ljusnans
vattenområde 18.7 milj. st. (1.9 milj. kbm.),
i Dalälvens resp. 22.3 (1.9),
Ångermanälvens I6.0 (1.7),Indalsälvens IO.9
(I.4), Ljungans 10.2 (1.4), Umeälvens
7.7 (O.9), Klarälvens 10.2 (O.9) o. s. v.
Av flottgodset utgjorde sågtimmer
43 milj. st. (8.4 milj. kbm.) samt
småvirke 107 milj. st.(7.3 milj. kbm ).
Bergsbruket. Produktionen
inom bergverksdriftens viktigaste
grenar har, såsom framgår av
siffrorna, att under år 1929 uppvisa
stegrad livaktighet, gällande detta
så väl gruvdrift som järnhantering;
inom vissa grenar kunna till och
med rekordsiffror annoteras.
Stålproduktionen och framställning av
götmetall hava exempelvis ökats
avsevärt och tackjärnstillverknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
