Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Undervisningsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skara (Skarab. 1), Elisabet
Ry-dell.
Uddevalla (Göteb. o. Boh. 1.),
Hildur Lundell.
Uppsala (Upps. 1.), Anna
Magdalena Åkerman.
Västerås (Västm. 1.), I. Andrén.
Växjö (Kronob. o. Blek. 1.), Anna
Edmar.
Örebro (Örebro 1.), D. H. Nlssar.
Östersund (Jämtl. 1.), G. A.
Olsson.
Allmänna skolväsendet.
Enligt beslut av 1919 års riksdag
skall den centrala ledningen av
allmänna skolväsendet handhavas av
en gemensam överstyrelse,
skolöverstyrelsen, med en
generaldirektör (III) såsom chef och 14
undervisningsråd såsom ledamöter.
Av dessa senare skall en vara
avdelningschef å
läroverksavdelnin-gen, en å folkskolavdelningen och
en å yrkesskolavdelningen.
Dessutom finDes en chef för statistiska
avdelningen. Generaldirektör: O.
S. Holmdahl, 81; 29.
Allmänna läroverk.
Enligt förut gällande
läroverks-stadga av den 18 febr. 1905 voro
rikets allmänna läroverk av två
slag, dels realskolor, dels högre
allmänna läroverk.
Realskolan bestod av 6 ettåriga
klasser och hade till ändamål att
utöver omfånget av folkskolans
verksamhet meddela allmän
medborgerlig bildning. Den avslutades
med en examen, kallad
realskol-examen. Å vissa orter var
realskolan anordnad såsom samskola,
d. v. s. med tillträde för så väl
gossar som flickor, men för övrigt
inrättad efter huvudsakligen
enahanda grunder, som gällde för övriga
realskolor. Realskolorna för
gossar voro rena statsskolor, varemot
samskolorna så gott som
undantagslöst delvis även bekostades av
de kommuner, där de voro belägna,
samt på grund därav även stodo
under inseende av lokala styrelser.
Högre allmänna läroverket
bestod av en sexklassig realskola och
fyraårigt gymnasium, det senare
med angivet ändamål att utöver
realskolans allmänbildande uppgift
grundlägga de vetenskapliga
insikter, som vid universitet eller
högre tillämpningsskola vidare
utbildas. Gymnasiet var och är
fortfarande delat på två bildningslinjer,
realgymnasiet och latingymnasiet,
samt leder till en examen, kallad
studentexamen.
Genom den av 1927 års riksdag
beslutade omorganisation av
skolväsendet, vilken regleras av
stadgan för rikets allmänna läroverk
den 24 sept. 1928 och sedan läsåret
1928—1929 är under successivt
genomförande, ha följande ändringar
vidtagits i den hittillsvarande
organisationen.
Realskolan uppträder
hädanefter i två organisationsformer, den
ena bestående av fem ettåriga
klasser och byggande på folkskolans
fjärde klass (femårig realskola), den
andra bestående av fyra ettåriga
klasser och byggande på
folkskolans sjätte klass (fyraårig realskola).
Vid några skolor föiekommer
endast den ena organisationsformen,
vid andra båda.
Benämningen realskolexamen
har ändrats till realexamen.
Samtliga realskolor skola helt
bekostas av staten, även de, där
flickor äga tillträde. De senare
skola benämnas samrealskolor och
hava genom omorganisationen
betydligt ökat i antal dels genom
ombildning av förutvarande realskolor
för gossar, dels genom ombildning
av förutvarande kommunala
mel-lanskolor.
Högre allmänna läroverket skall
bestå av realskola, som vanligen
omfattar såväl fem- som fyraårig
linje, och gymnasium, vilket kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
