Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsöversikter och uppsatser m. m. - Lagtima riksdagen 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• — Lagtima riksdagen 1930. —
Den 10 januari sammanträdde riksdagen enligt grundlagens bud:
den hann icke avslutas förr än den 14 juni, således fyra dagar senare än
1929 års riksdag.
Partiställningen var i det stora hela oförändrad. Vid valet till
första kammaren hösten 1929 hade högerpartiet i Stockholms stad
visserligen förlorat ett mandat till kommunisterna, men i stället i
Älvsborgs län vunnit ett mandat från liberalerna, varför resultatet blev en
förlust för liberalerna och en vinst för kommunisterna. Inom första
kammaren räknade sålunda socialdemokratiska gruppen 52
medlemmar, nationella partiet (d. v. s. högern) 47, frisinnade folkpartiet 23,
bondeförbundet 17, liberala partiet 6 och kommunistiska gruppen 2,
varjämte funnos 2 högermän utan partibeteckning och 1 frisinnad
vilde. I andra kammaren, där partiställningen var oförändrad, räknade
socialdemokratiska gruppen 90 medlemmar, lantmanna- och
borgar-partiet (d. v. s. högerni 73, frisinnade folkpartiet 28, bondeförbundet 27,
kommunistiska gruppen 8 och liberala partiet 4.
Kamrarnas presidier omvaldes. Talman i första kammaren blev
sålunda direktören Axel Vennersten, förste vice talman
trädgårdsodla-ren August Nilsson i Kabbarp och andre vice talman lantbrukaren
Petrus Nilsson i Gränebo. I andra kammaren utsågs till talman
pen-sionsfullmäktigen Bernhard Eriksson, till förste vice talman godsägaren
greve Raoul Hamilton och till andre vice talman hemmansägaren Per
Nilsson i Bonarp.
Vid valen till utskott och utrikesnämnd framgingo partierna med
gemensamma listor. Utom de vanliga utskotten tillsattes ett särskilt
utskott för behandling av de föreslagna åtgärderna till det svenska
jordbrukets stödjande.
Antalet under riksdagen avlämnade kungl. propositioner och
skrivelser uppgick till 280. Antalet motioner utgjorde i första kammaren
343 och i andra kammaren 557. Antalet riksdagsskrivelser uppgick
till 411.
Under riksdagen framställdes 21 interpellationer, därav 8 i första
kammaren och 13 i andra kammaren. Av dessa blevo 4 i första
kammaren och 3 i andra kammaren obesvarade.
Stämningen mot den Lindmanska regeringen var redan från
början rätt irriterad. Remissdebatten präglades visserligen av ett relativt
lugn, men den blev osedvanligt utdragen — första kammaren behövde
tre dagar för densamma, medan andra kammaren blev färdig på två
dagar. Oppositionen mot regeringen eller enskilda av dess medlemmar
tog sig dock uttryck i talrika interpellationer, av vilka den kanske
mest uppmärksammade var riktad till utrikesministern Trygger och
gällde vissa påstådda föreställningar från svensk sida i den danska
avrustningsfrågan. Såsom något ytterst ovanligt kan antecknas
statsutskottets anmälan till konstitutionsutskottet, att det funnes anledning
till anmärkning mot handelsministern Lundvik och hans vikarie vid
ett tillfälle, jordbruksministern Johansson; och icke på mycket länge
har konstitutionsutskottet — denna gång med professor Reuterskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
