Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagtima riksdagen 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom ordförande — gått så illa åt en regering som i årets
décharge-betänkande. Särskilt var det två anmärkningar i betänkandet, som
väckte stort uppseende: den ena, riktad mot statsrådets samtliga
ledamöter, berörde deras privata uppdrag, den andra, närmast riktad mot
utrikesministern Trygger, hänförde sig till dennes förmenta
underlåtenhet att lämna utrikesnämnden underrättelse om hans instruktioner med
hänsyn till tullkonferensen i Geneve. Resultatet av den långa
décharge-debatten, som i andra kammaren slutade först vid 4-tiden på
morgonen, blev dock positivt allenast beträffande sistnämnda anmärkning,
vilken av andra kammaren lades med gillande till handlingarna.
Att regeringens förslag till stödåtgärder åt det svenska jordbruket
skulle bliva riksdagens mest brännande fråga, visste man redan långt
före riksdagens början. Man fick bekräftelse därpå i trontalet, och
under remissdebatten utgjorde denna fråga huvudtemat, oaktat
förslaget ännu icke i utformat skick hade överlämnats till riksdagen.
Grundlinjerna voro dock uppdragna i statsverkspropositionen; och i trontalet
hade Kungl. Maj:t med styrka framhållit den oundgängliga
nödvändigheten av statsåtgärder i syfte att vinna ökad användning av svensk
spannmål samt förbättring av priset därå. Målet förmenades i främsta
rummet kunna uppnås genom bestämmelser om inmalning av svenskt
vete vid tillverkning av mjöl, men i sammanhang därmed borde
höjning av tullen å vissa slag av spannmål genomföras, ty endast
därigenom ansågs det oavvisliga behovet av skyndsam förbättring av
jordbruksnäringens synnerligen allvarliga läge bliva tillgodosett. Trontalet
förebådade även andra stödåtgärder åt jordbruket; sålunda komme
anslag att äskas för ett bättre ordnande av mejerihanteringen samt
exporten av smör och andra jordbrukets produkter ävensom till
utveckling av lantmännens ekonomiska föreningsrörelse, varjämte förslag
vore att vänta till förbättring av jordbrukets kreditförhållanden,
omorganisation av den högre lantbruksundervisningen, statsunderstöd till
skogskultur å kalmarker ävensom sötvattensfiskets upphjälpande.
Åtskilliga av dessa åtgärder voro, som synes, ställda på lång sikt, men
tillsammantagna utgjorde de ett stödprogram av inponerande mått.
Innan dessa ärenden kommo på riksdagens bord, avlämnade
Kungl. Maj:t ett förslag om åtgärder till den inhemska
sockerbetsodlingens uppehållande, i huvudsak anslutande sig till det av 1929 års
riksdag förkastade regeringsforslaget i ämnet — och sålunda avseende
höjning av sockertullen. Vederbörande utskotts majoritet — denna
gång bestående av samtliga partier utom högern — avstyrkte jämväl i
år propositionen, men föreslog i stället, med undantag av tre
socialister, som icke ville vara med om något sora helst understöd, en
stats-subvention av 3.8 milj. kr., varmed garanterades ett genomgående
mi-nimipris av 2:45 kr. per deciton sockerbetor vid 16% sockerhalt. Efter
långa debatter avgick subventionslinjen med seger i båda kamrarna,
sedan högern — ställd mellan denna linje och rent avslag — nödgats
ansluta sig till utskottsförslaget för att betodlarna icke även i år skulle
lämnas utan hjälp.
Den 25 februari avlämnades den med stor spänning motsedda
propositionen i spannmålsfrågan. För behandlingen av densamma
jämte i samband därmed stående frågor — propositionerna i dessa av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
