Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagtima riksdagen 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gåvos i huvudsak först en månad senare — tillsattes ett. särskilt
utskott, inom vilket regeringsoppositionen redan från början gjorde sin
makt gällande genom att till ordförande utse herr C. G. Ekman och till
vice ordförande herr Sven Linders.
Det kungl. förslaget i spannmålsfrågan gick, såsom förut antytts,
ut på, att regeringen skulle erhålla bemyndigande att, om den så
prövade nödigt, förordna om inmalningstvång, d. v. s. skyldighet för
kvarnarna att vid malning av utländskt vete inblanda en viss procent
svenskt vete. I samband därmed skulle den även erhålla
bemyndigande att påbjuda, att en var, som importerar utländskt vetemjöl, skall
vara skyldig att däri inblanda viss procent svenskt vetemjöl.
Regeringen hoppades emellertid, att syftet att trygga avsättningen av det
svenska vetet skulle kunna uppnås genom frivillig överenskommelse
med kvarnarna, och bemyndigandet var sålunda ämnat att begagnas,
endast om sådan överenskommelse ej kunde uppnås. Till de olika
detaljspörsmål, som sammanhängde med inmalnings- och
inblandnings-tvånget, tog regeringen icke ställning i propositionen. I fråga om
påverkandet av prissättningen innebar det kungl. förslaget ej blott
höjning av spannmålstullarna utan jämväl höjning av mjöl- och
gryntullen samt åsättande av tull å havre.
Inom riksdagen väcktes i anledning av propositionen ett 20-tal
motioner, av vilka den märkligaste var herr Skölds yrkande om
avslag på hela propositionen och i stället verkställande av utredning om
ett statligt spannmålsmonopol.
I det stora hela ställde sig utskottet välvilligt till Kungl. Maj:ts
förslag ang. jordbrukshjälpen. Sålunda tillstyrkte utskottet i huvudsak
det stora stödprogrammet för mejerihanteringen och smörexporten och
gick i visst fall ännu längre än Kungl. Maj:t. Mot uppläggande av en
mejerilånefond å 2 milj. kr. och anläggande av kontrollstationer i Malmö
och Göteborg för smör och ägg för en kostnad av 4 milj. kr. hade
utskottet intet att erinra. Vidare tillstyrkte utskottet inrättandet av en
statens jordbrukskreditkassa med en av staten garanterad grundfond
av 15 milj. kr. ävensom anvisandet av 200,000 kr. till
jordbrukskasse-rörelsens befrämjande i olika hänseenden och 100,000 kr. till Sveriges
allmänna lantbrukssällskap såsom centralorgan för andelsrörelsen inom
jordbruket. Slutligen tillstyrkte utskottet upprättande av
spannmåls-lagerhusföreningar samt uppläggande av spannmålslagerhus- och
spann-målskreditfonder å resp. 850,000 och 2 milj. kr. ,
Det var först när det gällde den centrala frågan om direkta
åtgärder till stöd för spannmålsodlingen, som utskottet avvek från Kungl.
Maj:ts förslag, men detta i den utsträckning, att det redan från början
syntes klart, att regeringen icke kunde acceptera utskottets hemställan.
Att utskottet ville inbegripa jämväl rågen under
inmalningsbestämmel-serna, betydde säkerligen mindre för regeringen, likaså att utskottet
framlade ett förslag till förordning med utformade bestämmelser ang.
tvångsinmalning och tvångsinblandning; ty i förordningen fanns en
bestämmelse, att, om syftet med förordningen kunde uppnås genom en
överenskommelse med kvarnarna, skulle denna överenskommelse träda
i förordningens ställe. Skillnaden mellan utskottets förslag och Kungl.
Majrts i denna punkt var alltså endast den, att de båda i systemet
ingående leden förekommo i omvänd ordning. Vad som förmodades göra
utskottsförslaget oantagligt för regeringen, var däremot utskottets av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
