Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagtima riksdagen 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förenad linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte
klass. Denna förenade linje ville riksdagen icke vara med om i fråga
om det högre flickläroverk i Örebro, som riksdagen i enlighet med
regeringsforslaget beslöt upprätta, och än mindre vid de förut inrättade
högre flickläroverken i Stockholm, Malmö, Hälsingborg cch Göteborg,
där anknytningen fortfarande skulle vara allenast till folkskolans sjätte
klass. Däremot medgav riksdagen, att försöksvis och vid 11 allmänna
läroverk — Kungl. Maj:t hade föreslagit 22 — finge anordnas förenad
realskollinje med dubbel anknytning till folkskolan. Upprättandet av
3-åriga kommunala flickskollinjer godkändes icke av riksdagen.
Regeringsforslaget åsyftade även en väsentlig begränsning av den år 1927
införda lyceiorganisationen. Även om riksdagen ansåg sig förhindrad
bifalla detta förslag, medgav riksdagen dock, att det tillsvidare finge
anstå med upprättandet av lyceilinjer vid högre latinläroverket i
Göteborg samt real- och nyspråkliga lyceilinjerna vid nya elementarskolan
i Stockholm. För motståndarna till denna skoltyp innebar det även
en tillfredsställelse, att riksdagen gillade Kungl. Maj:ts förslag, att första
krets av lyceilinje finge upprättas endast under förutsättning att minst
åtta lärjungar godkändes.
Katekesfrågan tillhörde också de brännbara ämnena. Icke mindre
än två gånger var den uppe till diskussion — första gången redan i
remissdebatten med anledning av interpellationer i båda kamrarna
angående tolkningen av vissa av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser om
katekesläsningen i folkskolan — innebärande jämkningar i den s. k.
Rydénska undervisningsplanen — andra gången i slutet av riksdagen,
då första kammaren avslog herr Rydéns motion om upphävande av
nämnda bestämmelser.
I sammanhang härmed kan även erinras om första kammarens
avslag å herr Oscar Olssons motion om kristendomsundervisningens
reformering i folkskolaq, bl. a. borttagande av kristendomstimmarna
från skolschemat samt avskaffandet av morgonböner och andra
tvångs-andaktsstunder.
De sociala frågorna intaga ju sedan länge en framträdande plats
på riksdagens program. Årets riksmöte utgjorde i det avseendet intet
undantag. Främst må nämnas de båda lagarna om arbetstidens
begränsning och förbud mot natt- och söndagsarbete i bageri- och
konditoriföretag, vilka antogos i huvudsaklig överensstämmelse med Kungl.
Maj.ts förslag, men med den väsentliga ändringen, att lagarna i
enlighet med de frisinnades och socialdemokraternas yrkanden gjordes
permanenta, under det att Kungl. Maj:t föreslagit endast fortsatt
provisorisk giltighet till utgången av år 1933. Sjöarbetstidlagen erhöll däremot
endast provisorisk förlängning under ytterligare tre år. Att det kungl.
förslaget till vanartslag icke vann riksdagens gillande, berodde närmast
på, att vederbörande utskott icke fick tid till sakbehandling av
detsamma. Däremot måste regeringen inregistrera såsom ett verkligt
nederlag sjukkassepropositionens fall på en enda röst i första kammaren.
Avslagna blevo även socialistmotioner om skydd åt arbetare mot
vräkning vid arbetskonflikter ävensom kommunistmotioner dels om
upphävande av preventivlagen och dels om tillåtelse till abort.
Till arbetslöshetens bekämpande enligt oförändrade grunder
anvisade riksdagen 2.5 milj. kr. mot av Kungl. Maj:t äskade 2 milj. kr.
Den hjälp åt befolkningen på Seskarö, som uteblev vid förra årets riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
