Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1929—30 av Bertil Nyström - 1. Olika löneläge inom jordbruk och industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
" Social krönika 1929—1930. —
1. Olika löneläge inom jordbruk och industri.
Under de senaste åren ha tidsförhållandenas omskiftelser låtit
den gamla motsatsen mellan land och stad framträda i skärpt form,
framför allt på det ekonomiska området. Den världsomfattande
ekonomiska kris, som mot slutet av år 1920 tvärt avbröt
krigskonjunkturens efterblomstring, visade sig tämligen snart kunna övervinnas av
industrien, och inom stadsmannanäringarna rådde i vårt land goda
tider från omkring år 1924 till långt in på år 1930. Inom jordbruket
däremot fortsatte lågkonjunkturen, om än med vissa avbrott, för att
nnder åren 1929 och 1930 inträda i ett särskilt svårartat skede.
Anledningen härtill var ett starkt prisfall å jordbrukets viktigaste
saluartiklar, såväl vegetabiliska, särskilt spannmål, som animaliska, framför allt
smör och ägg (jfr kap. 2). Det starkt försämrade läget föranledde 1930
års riksdag att besluta om en hel serie av åtgärder till stöd för
spannmålsodlingen samt till främjande av mejerihanteringen,
jordbrukskrediten och lantmännens föreningsrörelse, varom närmare uppgifter
lämnas på annat ställe i denna kalender. Nämnda riksdagsbeslut
före-gingos av och motiverades med en hel serie utredningar, föranstaltade
dels av den av regeringen tillsatta jordbruksutredningen, dels av
riksdagens särskilda utskott för jordbruksfrågor. Genom dessa
undersökningar har ökad kunskap vunnits om jordbruksbefolkningens läge
i ekonomiskt och socialt avseende. Bl, a. har man fått bättre kännedom
om, huru stora arbetsinkomsterna äro inom lantmannanäringen, ej blott
för de lejda arbetarna inom det större jordbruket utan även för de
mindre lantbrukarna själva och deras familjemedlemmar, vilka utgöra
huvudparten av jordbrukets arbetare i vårt land.
För de viktigaste slagen av jordbruksarbetare redovisar
socialstyrelsens årliga lönestatistik följande genomsnittslöner för 1913 samt
1920—1929 (november månad):
1913 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929
Mani. tjänare, årsl. kr. 326 1,075 784 609 566 570 566 560 560 560 566
Kvinnlig » » » 197 661 541 450 423 430 426 422 423 424 428
Statare (körk.) » » 329 1,047 807 651 615 624 627 626 624 627 631
totalavlöning » 720 2,3521,649 1,325 1,275 1,371 1,318 1,328 1,334 1,329 1,308
Tillfäll, manlig
daglönare i egen kost,
sommardaglön kr. 2.97 9.37 6.74 5.04 4.74 4.79 4.74 4.72 4.7i 4.71 4.73
Enligt de uppgifter om lantarbetares totalavlöning (i kontant och
in natura), vilka i form av indextal meddelas i vidstående diagram,
synes den genomsnittliga ökningen av lantarbetarnas avlöningar under
perioden 1913—1920 kunna anslås till omkring 220 %. Den nu
inbrytande depressionen medförde emellertid en reduktion med 40 50 %
av nämnda topplöner. Under år 1929 intogo lönerna en nivå, som
översteg den före krigsutbrottet gällande med 70 å 80 %. Nedgången
har varit starkare å ena sidan för manliga än för kvinnliga arbetare,
å den andra för daglönare än för årsanställda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
