Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1929—30 av Bertil Nyström - 2. Sänkta livsmedelspris och höjd levnadsstandard för industribefolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan även i huru stora kvantiteter de särskilda förnödenheterna
förbrukas av en genomsnittsfamilj. Upplysningar härom lämna de
undersökningar rörande hushållsförbrukningen inom något tusental familjer,
vilka av socialstyrelsen anordnats för åren 1914 och 1923.
Huvudresultaten sammanfattas i tablån å föreg. sida, varest på grund av
förändringarna i prisnivån alla utgiftssiffror från förkrigstiden omräknats till
nuvarande nivå.
För att kunna under 1923 års prisläge bibehålla förkrigsårens
levnadsstandard, skulle ifrågavarande normalfamilj ha behövt en
inkomst av 3,338 kr. Nu fanns i stället till förfogande 4,016 kr., och
skillnaden 678 kr. eller 20.3 % visar realinkomstens stegring eller m. a. o.
höjningen i levnadsstandard under de mellanliggande tio åren. Tabellen
visar även, att budgetens nästan alla huvudposter blivit delaktiga av
höjningen med undantag av bostadsutgiften, som företer en svag
nedgång, vilken dock var av tillfällig natur och nu mer än uppvägts av
hyresökningen efter hyresregleringens upphävande (se kap. 3).
Vill man erhålla en överskådlig bild av prisrörelsen ända fram till
nuvarande tid, kan man verkställa en uträkning av levnadskostnadernas
stegring för en dylik normalfamilj, som bibehållit sina levnadsvanor
oförändrade under hela perioden. Oaktat de svårigheter, som av naturliga
skäl äro förknippade med dylika omfattande beräkningar, hava sådana
likväl kunnat verkställas med avseende på förhållandena i städer och
stadsliknande samhällen. Efterföljande tablå, vilken, något utvidgad, i
grafisk form åskådliggöres å omstående sida, belyser sålunda för en
normalfamilj den procentiska stegringen 1914—1930 (medlet av resp. år)
av samtliga utgifter, fördelade på vissa huvudposter:
1914 1919 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930
Födo- o. njut-
ningsämnen. 100 318 231 178 158 155 168 156 148 156 148 138
Bostad........... 100 120 155 163 163 178 186 188 198 199 200 205
Bränsle o. lyse 100 326 264 188 185 182 177 168 176 164 161 159
Kläder o. skodon 100 310 270 210 196 192 191 187 180 185 184 180
Skatter.......... 100 160 372 264 211 173 162 185 184 183 187 176
Övriga utgifter . 100 210 225 195 188 183 181 180 179 179 178 178
Samtl. utgifter . 100 257 236 190 174 171 176 172 169 173 169 164
Den minsta stegringen, 38 %, visar alltså livsmedelsposten, medan
bostadskontot ökat mest (105 %) och sålunda nu ligger mer än dubbelt så
högt som före kriget. Bostadshyran har också stadigt ökats, sedan
hyresregleringslagstiftningen upphörde den 1 okt. 1923, och företer
därför, såsom diagrammet utvisar, en helt annan kurva än övriga
prisgrupper. Ser man på posterna tillhopatagna, ger översikten vid handen,
att den totala utgiftsbudgeten under de senaste femton åren ökats med
64 o/«,.*
Dessa tal skulle innebära det ur konsumentsynpunkt noggrannaste
måttet på de allmänna levnadskostnadernas hittillsvarande stegring
sedan världskrigets utbrott. Med hänsyn härtill ha de som bekant
i stor utsträckning direkt lagts till grund vid bestämmande av
dyr-tidstillägg för tjänstemän och arbetare i ajlmän och i enskild tjänst, låt
vara att dylika tillägg under de senaste årens stabiliserade
prisförhållanden visat en tendens att försvinna och inarbetas i grundlönen.
1 För 1 okt. 1930 har levnadskostnadsindextalet beräknats till 163.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
