Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1929—30 av Bertil Nyström - 4. Arbetsmarknaden varslar begynnande lågkonjunktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vill man erhålla ett statistiskt mått på arbetsmarknadens
fluktuationer under dessa år, kan hänvisas till de kvartalsrapporter
socialstyrelsen regelmässigt publicerar rörande arbetstillgången hos c:a
2,000 större arbetsgivare inom industri, hantverk och transportarbete
med tillhopa över 275,000 anställda arbetare. De skuggade ytorna i
diagrammet å föreg. sida beteckna tider av dålig arbetstillgång i den
bemärkelsen, att 30°/o eller däröver av de till nyssnämnda statistik
redovisade arbetarna då hade anställning hos arbetsgivare, som i sina
rapporter angett arbetstillgången som mindre än medelgod. Så var
förhållandet under månaderna närmast efter världskrigets utbrott,
vidare under den svåra råvarubristens tid vid krigets slut samt
slutligen under den krisperiod, som började i slutet av år 1920 och
sträckte sig in på år 1923. Denna innebar en ekonomisk depression
av synnerligen svårartad natur, åtföljd av arbetslöshet utav i vårt
land ditintills okänd omfattning. Denna nådde i början av 1922 sin
kulmen med tillhopa 163,000 registrerade arbetslösa, men har därefter
gått tillbaka, så att i juli 1929 antecknades c:a 5,100 hjälpbehövande
arbetslösa. Sedermera har antalet åter ökats, så att talet för juli 1930 var 5,824.
På arbetsmarknaden växla dock ljus och skugga ingalunda så
tvärt och hastigt som på bilden. I verkligheten är det här närmast
fråga om en böljegång av samma typ som den, vilken åskådliggöres
genom de båda i diagrammet inlagda kurvorna över order- och
arbetsbristens risker för företagare och för arbetare, nämligen i förra fallet
driftsnedläggelse med åtföljande betalningsinställelse, i det senare
arbetslöshet av mer eller mindre långvarig natur. Kurvornas fluktuationer
visa mycken överensstämmelse, ehuru konkurskurvan tydligen
reagerar snabbare för ekonomiska konjunkturer än arbetslöshetskurvan.
Särskilt bör observeras de båda linjernas olika utvecklingstendenser
under den allra senaste tiden, då den sedan hösten 1929 rådande
allmänna konjunkturnedgången börjar göra sina verkningar gällande även
i vårt land. Medan konkurskurvan redan under år 1929 böjer av uppåt
under inflytande av ett ökat antal ekonomiska sammanbrott på
landsbygden — en följd av jordbrukets svåra läge — låg arbetslöshetskurvan
ända till maj 1930 lägre än föregående år och har först därefter visat
en dragning uppåt.
Att man även i utlandet har att brottas med liknande problem
och att de väsentligt skärpts under de senaste tolv månaderna, visa de
statistiska uppgifter rörande arbetslöshetens omfattning, som föreligga
från åtskilliga länder och sammanställts i nedanstående tabell.
Procentuellt antal
arbetslösa Sverige <D •ao O fc Danmark Tyskland Holland Belgien England Kanada Aussralien
1922 juni 22.9 15.6 129 0.6 9.2 2.6 15.7 5.3 9.6
dec 17.2 15.i 20.6 8.7 15.i 1.7 14.o 6.4 8.6
1928 juni 7.6 ll.i 13.5 6.8 4.4 3.6 10.8 3.7 11.3
dec 17.3 17.6 28.4 16.7 11.5 6.4 11.2 6 6 9.9
1929 juni 6.8 8.6 lO.o 8.5 2.6 2.2 9.8 2.9 1 10.0
dec 16.3 14.5 22.4 20.i 12 3 7.o 11.1 11.41 13.1
1930 juni (ev. tidigare) . . 8.o 9.9 8.7 19.6 5.5 8.4 15.8 10.6 18.5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
