- Project Runeberg -  Svenska kalendern. En årsbok för alla / 1931 /
217

(1905-1961)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1929—30 av Bertil Nyström - 4. Arbetsmarknaden varslar begynnande lågkonjunktur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genom den oro och misstämning, som plägar åtfölja
arbetsinställelser, äro dessas skadeverkningar vida större än som direkt anges
genom siffrorna för berörda arbetare och förlorade arbetsdagar. Det
är därför icke underligt, att strävandena efter medel att undvika
ar-betskonflikter och ernå ökad arbetsro nu blivit särskilt aktuella icke
minst i vårt land. Under hänvisning till den utförliga redogörelse, som
lämnades i en föregående årgång av denna kalender (1927, sid. 240 ff.)
och som ännu äger full aktualitet, må nu blott nämnas, att strävandena
efter arbetsfred i huvudsak följt tvenne tankelinjer. Den ena innebär
arbetstvisternas lagstadgade hänskjutande i större eller mindre
utsträckning till förliknings- och skiljenämnder, arbetsdomstolar och
andra organ för det allmänna, i regel uppbyggda på de kollektivavtal
och forhandlingsinstitutioner, som på frivillighetens väg tillskapats av
vederbörande arbetsgivar- och arbetarorganisationer. Den andra vägen
åsyftar arbetstagarnas meddelaktighet uti företagen eller åtminstone
i deras ledning, för vilket ändamål man i Europa i allmänhet tänker
sig särskilda nya organ (driftsnämnder o. d.), medan man i Amerika
mera bygger på det faktiska inflytande, som skapas genom löntagarnas
växande kapitalinvesteringar i de företag, där de äro anställda — en
meddelaktighet, som under börskrisen hösten 19*9 visade sig nog så riskabel.

Vad vårt land beträffar, torde det vara få om ens några arbetare,
som kunnat eller velat följa sina amerikanska kamraters exempel och
individuellt tecknat aktier i de företag, där de arbeta. Även den
industriella demokratien i egentlig mening, vars problem för vårt lands
vidkommande klarlades i ett 1923 avgivet kommittébetänkande, har blott
i ringa utsträckning trätt ut i livet. En huvudanledning härtill torde
vara, att de svenska arbetarna genom kollektivavtalen redan fått
synnerligen stort inflytande på många områden och att fackföreningar
och verkstadsklubbar också genom sin dagliga verksamhet kunna göra
sig i betydande mån gällande även inom själva företagen.

Ett betydelsefullt steg på lagstiftningens väg togs, då 1928 års
riksdag i enlighet med en kungl. proposition antog en lag om
kollektivavtal och en annan om en särskild arbetsdomstol, avsedd att fr. o. m.

1 januari 1929 ersätta den förutvarande centrala skiljenämnden. Denna
lagstiftning genomfördes oaktat häftigt motstånd från de organiserade
arbetarnas sida (jfr årg. 1929, sid 215). Under den tid, som nu förflutit
sedan arbetsdomstolens inrättande, har domstolen tagits i anspråk väl
så mycket av arbetarnas som av arbetsgivarnas fackorganisationer.
Under det första verksamhetsåret har atbetsdomstolen avkunnat
slutliga domar till ett antal av 64, omfattande ett 70-tal olika punkter.
Därvid ha arbetsgivarna vunnit i 37 fall och arbetarna i 34.

Otvivelaktigt utgör arbetslösheten och överhuvud löntagarens
otrygga ställning under näringslivets fluktuationer vår tids kanske
viktigaste sociala problem. Det ägnas även i vårt land en
uppmärksamhet och ett utredningsintresse, som blott kan jämföras med det,
vilket för ett kvartsekel sedan riktades på emigrationsfrågan. Att
sistnämnda spörsmål numera till större delen mist sin betydelse i
vårt land beror på befolkningsutvecklingen. Det förefaller icke
osannolikt, att denna efter hand kommer att lösa även arbetslösbetsproblemet.

Såsom den allmänna bakgrunden förtidens viktigaste sociala
frågor intager också befolkningsproblemet numera en central
ställning i världen. Den låga nativiteten samt den därav betingade stagna-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenskaka/1931/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free