Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nobelstiftelsen och nobelpristagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nobelstiftelsen och nobelpristagare.
Genom testamente den 27 nov. 1895 överlämnade ingenjören,
doktor Alfred Nobel (född i Stockholm 21/i0 1833, död i San Remo 10/i2 1896)
största delen av sin förmögenhet till en fond, varav räntan årligen skall
»utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort
menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika del ar, som tillfalla:
en del den, som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt
eller uppfinning; en del den, som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt
eller förbättring; en del den, som har gjort den vigtigaste upptäckt inom
fysiologiens eller medicinens domän; en del den, som inom litteraturen har
producerat det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den, som
har verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande och afskaffande
eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af
fredskongresser.»
I testamentet hade också Nobel föreskrivit, att vid
prisutdelningarna ej fick fästas avseende vid någon slags »nationalitetstillhörighet,
sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är skandinav
eller ej».
Då testamentet endast angav riktlinjerna för donationsmedlens
användning, blev det nödvändigt att skapa en organisation för
prisutdelningen och förvaltningen av den stora donationen. För detta
ändamål sammanträdde efter Nobels död de av honom förordnade
testamentsexekutörerna, ingenjör Ragnar Sohlman och ingenjör Rudolf
Lillje-qvist, med ombud för de genom testamentet utsedda prisutdelarna och
representanter för donatorns närmaste släktingar. Efter många
överläggningar enades dessa om ett förslag, och den 29 juni 1900 fastställde
Kungl. Maj:t grundstadgar för Nobelstiftelsen (Sv. författningssamling:
nr 63; vissa paragrafer ändrade den 12 augusti 1910: nr 89 och den
9 juni 1922: nr 394). Samma dag utfärdades också bestämmelser
angående utdelning genom Vetenskapsakademien, Karolinska
institutet och Svenska akademien av pris från Nobelstiftelsen (Sv.
förf.-saml. 1900: nr 63; vissa paragrafer ändrade den 17 maj 1923: nr 241
och den 14 dec, 1923: nr 424). Under senare hälften av år 1900
trädde Nobelstiftelsen i verksamhet, och 1901 utdelades de första
nobelprisen. Dessa äro till antalet fem, vilka utdelas av de i testamentet
bestämda institutioner: priset i fysik och i kemi av
Vetenskapsakademien, priset i fysiologi och medicin av Karolinska institutet, priset i
litteratur av Svenska akademien samt fredspriset av en kommitté, vald
av norska stortinget (Det Norske Stortings Nobelkomité).
Vid prisbedömningen biträdas de svenska prisutdelarna av
Nobelkommittéer, en för varje prisgrupp. Dessa kommittéer, vilka var
och en består av fem ledamöter, äro: Vetenskapsakademiens
Nobelkommitté för fysik, Vetenskapsakademiens Nobelkommitté för kemi, Karo-
Litteraiur: Grundstadgar för Nobelstiftelsen (1900); Protokoll
hållna vid sammanträden för öfverläggning om Alfred Nobels
testamente (1899); K. "WARBURG, En svensk världsinstitution (Ord o h Bild
1901); L. Henry, La fondation Nobel (Revue des questions scientifiques
1901); Alfred Nobel och hans släkt. Minnesskrift utg. av
Nobelstiftelsens styrelse (1926); Les prix Nobel (sedan 1901), innehållande
redogörelse för varje års prisutdelning; Nobelstiftelsens kalender (sedan 1902).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
