- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
2

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dess mod ej var minskadt, om ock dess kraft för tillfället
i någon mon var bruten, visade sig väl klarast i det s. k.
Rosengrenska lagförslag, som utgått från ståndets mera
undanskymde men derför ej fällde leder. Det reser sig, som
bekant, emot både högadel och konungamagt. Men ståndet
kände dock sin försvagade ställning, och åtminstone dess
mera klarsynte medlemmar förstodo, att det blott genom
samlandet, förenandet af sina spridda krafter skulle kunna
återvinna sin forna magt. Så uppstår tanken på ett
riddarhus. Det skall bli ett „vinculum, som conjungerar oss
tillsamman, " säger en gång Sveriges utmärktaste ädling, den
store rikskanslären, under en af sina strider i denna fråga; ’)
och då „de gode herrar af regeringen och rådet" för
ge-nomdrifvandet af samma sak erinrar ståndet, om „hvad de
undfångit hafve," men derjemte säger sig näppeligen
betvifla, att med riddarhusfrågans vårdslösande allt detta „af
sig sjelft med tiden förfaller, och hvar det än således,
medan allt är roligt, tryggt och stilla, hänger tillsammans, så
skall -det dock med den ringaste anstöt åter kunna
kullkastas igen," 2) så tro vi dem tillräckligt klart hafva uttalat
de tankar, som lade grunden till vårt riddarhus.

Det var vid 1625 års möte. i Stockholm som frågan
väcktes. Adeln hade utan „några insagor och besvär"
bifallit konungens förslag om qvarntullen, och denne hade
derför betygat dem sitt välbehag; i förlitande på detta anhöllo
nu riksråden och adeln hos honom om tillstånd3) att få
uppföra ett hus, hvaruti de skulle kunna förvara sina
privilegier och handlingar, hålla sina „solenne" samqväm, och
inrätta en skola för sina barn. Konungens svar blef
gynnsamt. Han icke blott biföll deras ansökan utan skänkte
dem derjemte „den obygda plats, som den nya kyrkan var
ärnad att sättas uppå, emellan svartemunke- och
prestega-tan belägen — samt all den huggne stenen, som der ligger,
och anten är laggd i fundamentet eller dertill ärnad." Än
vidare begåfvades det blifvande riddarhuset med mångahanda

’) Tham, Riddersk. och Adelns riksdagsprot. 3,59.

3) „ 1. c. 3,86.

*) Hallenberg, Gust. II Adolfs historia, 5,353 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free