- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
5

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5

widhlöfftigh Oration" att så mycket olyckeligen och
långsambligen med de åtagne penningbidragen, vare sig gåfvor
eller bevillning, hade tillgått. *) Nu ville han veta, hvilka
böter för underlåtenhet härvidlag skulle åläggas. Och
ståndet beslutar, att vederbörande ståthållare skall efter „adviso"
från riddarhusets föreståndare „hafva macht att wederkännas
en gård om 10 dalers rentta, så frampt 100 daler
utlofwadt war, och sedenn den andre, efter som hvar skyldigh
war." Och ehvad riddarhusföreståndarne å embetes vägnar
tillskrifva ståthållarne, det skola desse strax „utan
undskyllan exeqvera." Men huru stränga dessa ord än voro, så
vann dock saken derigenom ingalunda ett slut. Ty dels
fortfor man å ena sidan att med liknöjdhet betrakta den
och långsamt eller alls icke inbetala beviljade eller tecknade
bidrag, dels gjordes allt större sådana af nöden, sedan man
å andra sidan börjat yrka på uppförandet af ett nytt, ett
annat riddarhus. Den högre, den rikare, den i
hufvudstaden boende adeln var icke nöjd med det gamla. Det ville
ha ett „Anseenligit Magnifiq och Zierligit Eidderhus med
allahanda beqwema Logementer och andra sköna Wåhninger,"
hvilket kunde bli ståndet „till ett Ewigt beröm;" då
deremot den vid prakt och glans i detta som i allt annat mindre
vana landtadeln tyckte det gamla vara godt nog och
fruktade för de utgifter, hvilka af nybyggnaden skulle blifva en
följd. Deras motstånd blef också både djerft och ihärdigt.

Redan vid 1627 — 8 års riksdag uppmanas ståndet att
aflemna hvad de lofvat som föräring till riddarhuset, „på
det att samma hus måtte komma till byggnad," och dessa
uppmaningar fortsättas alltjemt. Det finnes ingen enda af
dessa riksdagar eller möten, under hvilken de icke
förekomma. Än är det landtmarskalken, än någon af rikets
råd, som får bära dem fram. Vid 1629 års riksdag t. ex.
efterfrågas ståndets mening om den framlaggda
„scampelunen" å riddarhuset, och derefter erinrar landtmarskalken än
en gång om nödvändigheten af bidragens inbetalning; först
då kunde husets byggande sättas i verket och begynnas,
„efter till en sådan magnifik byggning och real verk, stora

’) Protok. för d. 12 Febr. 1627.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free