- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
7

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

des man lätt. Alla tre klasserna afslogo dock att
contri-buera till den senares „salarium." I fråga om en annan
af punkterna, rörande ordnandet af diskussionen, ansågo
första och andra klasserna, att af hvarje klass 2 eller 3 borde
utväljas, „som samsatte sig om dett som proponerat" var,
och sedan underställde de öfrige sin mening; men tredje
klassen svarade, att „det vore ett fritt riddarhus," och hvar
och en egde derföre rätt att framföra och säga sin egen
tanke och tro. — „Kom så bud," heter det i protokollet,
„att Regeringen med Riksens Råd vore förhanden;" och
„landtmarskalken med en stor del af adeln uppträdde och
utgick emot dem och accompagnierade dem alltså opp i
riddarhuset och togo (de) sina tillbörlige ställen under
himmelen (in)."

Alla de fem förmyndarne och åtta af det öfriga
riksrådet voro tillstädes. Rikskanslärn framträdde och talade.

Innehållet af hans „widlöfftige taal och Sermon"
utgjordes af påminnelser om forna tiders „confusioner och
oordningen" hvilka numera, genom sal. konungens „höga och
stora affectioner" för adeln, ej behöfde ifrågakomma. Dock
stode än åtskilligt igen, innan allt vore till ståndets heder
och nytta väl bestäldt. Regeringen hade i sina nedsända
punkter påpekat detta; hvad hade nu ståndet derpå
resolverat?

Landtmarskalken, herr Lars Sparre, svarade med att
erkänna ståndets „höga" orsak att „högtberömligen betacka
och ihågkomma H. K. Mj:t „för hans högtbevista kongeliga
välgerningar’1 — men hvad punkterna vidkomme, vore ännu
icke fattadt beslut.

„I gode herrar," svarade då rikskanslärn, „j måsten
fatta till detta verket en rätt ordning. Ty utan en god
sådan kan intet väl grundadt verk företagas, mycket mindre
utföras och till ända bringas. Derföre vill jag någorlunda
underrätta eder och uttyda eder sjelfva punkterna."

Så gjorde han äfven och hann slutligen äfven till den,
hvilken rörde byggandet af deras nya riddarhus. Då
uppstod någon diskussion. Man invände något om kostnaden,
då kanslärn litet spefullt yttrat sig om det klena deruti,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free