Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke heller få slå sig tillsammans om att utgöra dessa 20
rdr. Hade nu detta ingått äfven i ståndets beslut?
Votering anställdes. Enhälligt förklarade klasserna
genom denna, att med en sådan tydning af gårdagsbeslutet
blefve dem beskattningen för tung. De bestämde derför,
„att så många fingo samsätta sig och gå tillhopa, som
hafva tillsammans 500 mk,44 och desse skulle så utgöra de
bestämda 20 rdrna. Mindre än 1/10 deraf finge dock ingen ge.
Att härigenom det förra beslutet rent af kullkastades, var
klart. Att större delen af den påräknade inkomsten
omintetgjordes, låg ock i dagen. Landtmarskalken upptog
också frågan icke mindre än tvenne gånger under de
följande dagarne, anställde votering, men fick alltid samma svar.
För riksråden Claes Fleming och Åke Axelsson Natt och Dag,
hvilka d. 26 Febr. äfvenledes sökte genomdrifva en
förändring af beslutet, egde omröstningen ingen skiftning i färg;
„de sade alldeles nej" och förklarade sig „kunna intet mera
lofva än som de tänka till att hålla." Åke Axelsson
förehöll dem, att på detta sätt två tredjedelar af den
påräknade inkomsten bortginge, och att således ingen byggning
kunde blifva af; Fleming föreslog, att de, som ville, skulle
få kontribuera å det först beramade sättet, och att de
fattige skulle af landshöfdingarne antecknas samt deras skäl
hitsändas för att „vidare approberas" — men ståndet ingick
på ingenting, invände blott „ allehanda excuser,
föredragandes deras fria vota uppå riddarhuset." Och Fleming hade
intet annat att göra än bedja dem „till mårgons" bättre
betänka sig; han ville omtala deras svar för regeringen och rådet.
Så befallte landtmarskalken „expresse," att ingen finge
resa hem eller begifva sig ur staden, förr än denna akt
vore riktig och klar. Klockan åtta följande dagen skulle
de sig alla ånyo der inställa.
Men öfver dessa idkeliga attentater mot deras „fria vota"
harmades dock ståndet till slut, och d. 27 Febr., femte
dagen efter riksdagens ändande, „samsade sig någre af hvar
klass att vilja uppgå till regeringen och förmå dem, att de
intet ville bemöda sig att nedergå till dem att mera tala
om kontributionen till riddarhuset.41 De gjorde det ock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
