- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
10

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men sedan de „en stund eller två hade varit oppe," kommo
de åter och förtäljde, att deras begäran blifvit illa
upptagen — och „kommo alltså på foten neder" de fem höge
riksembetsmännen och åtta af de öfriga rikets råd. Nu
uppträdde än en gång rikskanslärn; det var väl icke vid
detta tillfälle med någon „vidlyftig sermon" — men de ord,
han sade, gjorde dock god effekt.

„I drager eder väl till minnes," började han, „i
välborne, välbördige, gode herrar och män, huruledes i eder
för 14 dagar (sedan) enhälleligen hafve resolverat att
kon-tribuera 20 rdr årligen uti trenne år efter russtjensten,
hvilken eder mening i sedan hafven förändrat och vilje gifva
efter 50 mk, så att 10 skola vara om en häst och utgifva
de 20 rdr, hvilket allsintet förslå skulle. Och derhos
förundre vi oss icke litet, att i djerfvéns sända oss bud, att
vi icke skole komma hit neder att tala mera om den
kontributionen, efter i samtligen hafven samsat eder att vilja
kontribuera efter 50 mk. Beder dock och förmanar eder,
att i betänken eder något bättre och blifven vid den första
förklaringen, icke varandes sådana, som lofva med munnen
och tågat igen med båda händerna. Och i skolen intet
föreskrifva oss, om vi skole gå hit eller icke; ty vi
komparera intet här som riksens regering eller råd utan som
riddare och adelsmän, och hafve intet större röst än någon
annan af eder." J)

Landtmarskalken egde blott några ursäkter till svar på
detta kärfva tal. Han bad, att de icke så illa ville upp-

’) Dessa ord ha utaf v. Steyern, Bidr. till svenska riksd. historia,
p. 119 not. 2, blifvit tolkade såsom stående „i uppenbar strid med
riddarhusordningen, hvilken medgifver riksråden endast såsom regeringens
ombud säte på riddarhuset men ingen stämma". – Det borde stått:
främsta sätet på etc; ty så stadgar Riddarh. Ord:s 16:de §. I det
att rikskanslärn emellertid i klara ord vid delta tillfälle uppgifver nämda
rättighet, tyder han uppenbarligen paragrafen så, att främsta platsen
har rådet, då det uppträder å regeringens vägnar, i andra fall deremot
endast sina egna efter numret i vederbörlig klass. Så kunna äfven §:s
ord förstås, särskildt i en fråga af sådan natur som denna. Och någon
praxis hade ännu icke kunnat bestämma tolkningen af stadgans
tvetydiga ord,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free