- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
19

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spelade han dock ej. Så icke heller hans son Abraham,
generalmajor i Carl XII:s armé och en bland dem, hvilka d. 15
Mars 1714 stodo inför rådet tillrätta „för djerft pratmakeri
på riddarhuset." ’) Men dennes sonson Erik fick med lifvet
plikta för sitt försök att ingripa i händelsernas gång. Den
23 Juli 1756 föll hans hufvud för bilan. Konungen förmådde
icke rädda konungamaktens vän. Magnus Fredrik egde dock
desto mer att å sin faders räkning fordra, sedan Gustaf III
lyckligare än denne utfört sin revolution; redan vid 22 års
ålder var han också En af Rikets Herrar. Bekannt för sitt Jag
går icke !" vid 1789 års riksdag, då konungen på rikssalen befallt
ridderskapet och adeln att förfoga sig till sitt hus, blef han det
dock än mera genom sin konungskhet vid riksdagen år 1800.
Han var då landtmarskalk. Magnus, en af hans söner, Carl
XIV Johans vän och innehafvare af en mängd höga
värdigheter inom här och hof, var den hittills siste mera
framstående af ätten.

En verklig krigarslägt är ätten Lewenhaupt. Den
introducerades i rikskammarrådet Johan Casimir; af hans
ättlingar ha hittills 74 uppnått den ålder, att de kunnat bestämma sitt
vite genus. Och så ha deras val utfallit, att fyra lefvat utan
tjenst, lika många ha innehaft blott hoftitlar eller civila
befattningar, då deremot den militära vägen beträdts af
sextiosex. — Att många bland desse äfven inom hofvet rönt
befordran, är dock sjelfklart. — Trettiosex af dem ha stannat i eller
under majorsgraden, 13 ha blifvit öfverstelöjtnanter eller
öfver-star, 14 ha slutat i någon af generalsgraderna och 3 ha
blifvit fältmarskalkar. Vi skola nämna några, hvilka gjort sig
bekannta genom mera an namn och grad.

Den, som genom sina förtjenster gjorde ätten greflig, var
Sten Eriksson Lejonhufvud. Värdigheten gafs likväl först efter
hans död åt hans enka och barn — personer, hvilka ej lemnat
efter sig det bästa rykte. Sten karaktäriseras efter en samtidas
anteckning som en „oblyg man, icke utan godt hufvud," men
hans hustru som „ett år af hin håle;" 2) sonen Axel blir af

„) Skand. Samf. handl. 7,220.

2) Skand. Samf. handl. 3,29. — Ordet „oblyg" är väl icke här att
fatta i någon förklenlig bemärkelse. Det torde närmast öfversättas med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free