- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
42

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höjde i högre klass och elfva äro utslocknade; och att af
de nittiotvå ätterna i svenneklassen äro sextiosex döde jemte
det att fem qvarlefva blott i högre klass.

Riddarhuset lopp dock aldrig under dessa tider fara
att bli öde. Statsorganismens utveckling och de yttre
händelser, i hvilka vårt land tog en så betydlig del, tvungo
regeringen att allt oftare utdela adelsbrefvet; äfven
grefvar-nes och friherrarnes antal förökades snart. Det var blott
riddareklassen, som icke allenast icke ökades utan till och
med led en ganska betydlig minskning. Orsaken härtill var
Riddarhus-ordningens åttonde paragraf. Den stadgade
nämligen, att blott riksrådsvärdighet förlänade rätt till inträde i
riddareklassen. Dit kunde man således icke flytta de
krigare af högre rang, hvilka antingen redan voro adelsmän
eller ock kunde göra anspråk på en mindre vanlig belöning;
man måste således öppna herreklassen för dem, ehvad man
så ville eller ej. Äfven riksrådernas upphöjelse var dermed
gifven. Medlemmarne af rikets regering och råd kunde icke
qvarsitta i andra klassen, då den ene öfversten eller
generalmajoren efter den andre från sin plats i ledet svängde
sig upp i den första; de måste följa med — och af allt
mindre betydenhet och allt tommare blef derför den klass,
som i början onekligen egt mesta både värde och vigt.

Vi öfvergå emellertid till granskningen af

Ätterna, introducerade 1626—54.

Gustaf II Adolf var sparsam med adlandets
gunstbevis. Men många redan förut adlade ätter, hvilka dröjt med
sin introduktion, infunno sig under loppet af hans regering
på riddarhuset, sökte och erhöllo inträde; vid 1632 års
slut hade således 60 nya ätter, alla i 3:dje klassen,
kommit till. 1) Af desse voro till sitt ursprung 38 svenske, 7
finske, 2 danske, 4 norske, 6 tyske samt från
Nederländerna, Skottland och Böhmen hvardera 1. — Under
förmyndarregeringen 1633 — 44 infördes ätten Thurn bland

’) I Rothliebs adelsmatrikel p. 154, i Anreps Ättartafl. 2,758, i
Stjernmans adelsmatr. 1,307 m. fl. st. uppgifves, att ätten n:o 212, Lind
af Hageby, blifvit introducerad år 1632, Det är oriktigt; den blef det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free