- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
49

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som det uppgifves, på anstiftan af fadren till hennes gemål.
Han, Auroras yngste broder, var den siste af namnet.

Bland de nya friherreätterna finna vi icke mindre än
19, som upphöjts ur riddareklassen. Erik Larsson Sparres
ättlingar mötas främst bland dem. År 1649, då
ätten tog introduktion i herreklassen, lefde ännu tvenne af
hans söner, och desse jemte 9 hans sonsöner intogo då sitt
säte å friherrebänkarne. En af dessa senare var Svante
Larsson, landtmarskalken vid riksdagarne 1649, 1650 och
1651, en annan den Pehr Pedersson, som också ett par
gånger var landtmarskalk och föröfrigt är berömd för „ett
stort vett och ett stort snille," samt såsom varande på sin
tid „den fullkomligaste vältalare och den skönaste man." ’)
Alltid visade han väl icke sitt „stora vett;" då t. ex.
Lau-relius, biskopen i Westerås, ämnade förrätta visitation i den
inom stiftet belägna Ängsö församling, förvägrade honom
patronus, baron Sparre, detta, påstod, att biskopen intet
hade att bestyra med hans församling och förberedde honom
på, att, om han komme, kunde kyrkoportarne möjligen
tillslutas honom till „skimpt." 2) Men sådant var den tiden
brukligt bland adeln, och hvar och en må bedömas efter
sin tid. Pehr Larsson, rikstygmästaren, antiroyalisten vid
1680 års riksdag, ambassadören och den af Ludvig XIV
till grefve upphöjde, blef stamfar för den franska Sparre-ätt,
som i sina leder räknat en pair af Frankrike, ett par
generaler m. fl. — Carl, riksrådet och öfverståthållaren från
Gustaf III:s tid, jemte flere andre af denna ovanligt talrika ätt
äro hvar på sitt vis bekannte; särskildt har Ebba, „la
belle comtesse," drottning Christinas hoffröken, vunnit namn
som den enda qvinna, hvilken förvärfvat nämda drottnings
gunst.

Ätten är, som vi sade, talrik; den räknar från 1647
och till det år, med hvilket adelns betydelse som politiskt
stånd upphörde, 218 öfver barnaåldern hunne medlemmar,
113 på mans- och 105 på qvinnolinien. Af de förre hafva

’) Skand. Samf. handl. IX, 145.
2) Munktell, Westeräs Stifts herdaminne 1,211.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenskari/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free