- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
53

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bestämma de grupper, i hvilka massorna särskilja sig. De
förut nämda hufvudgrupperna kunna nämligen här än
yttermera sönderdelas.

Ty, som vi redan förut sagt, landets ofrälse intelligens
sträfvade, den som hvarje annan uppåt, och i riddarhusets
svenneklass bröt den sig tidigast in. Graden af vårt
fosterlands dåvarande andliga utveckling gjorde det den emellertid
omöjligt att endast i och genom sig sjelf bestå och vinna
heder; den ingick derför i statens tjenst och vann på så sätt
beskärm. Och staten sjelf kände sin styrka deraf förökas,
sitt anseende stiga; och den kunde derför icke heller
underlåta att belöna dem, genom hvilka dess krafter förstorades,
och genom hvilkas bistånd den kunde verka så som
nödvändigheten bjöd. Belöningens art låg också nära till hands;
„adlandet" hette det, „vore drägligare för kronan än
penningar och gods: vore ock berömligt för landet, att det stärktes
med adel." ’) Och det är dessa förhållanden, som öppna
riddarhuset för en så stor mängd af underordnade tjenstemän.

Men icke heller de stodo på samma punkt som förr.
Bildningen hade höjt dem. De af den store Gustaf Adolf
grundlaggda eller upphjelptä läroverken spridde kulturens flöden öfver
hela landet, och att jordmonen var god, bevisades af den
hastiga grönskan. Allt tätare blefvo äfven de färder, som af
studerande ynglingar för vidare kunskaps vinnande företogos
till utlandets lärosäten. Det bar sin frukt. De forne
skrif-varne, lagläsarne, „barberame" etc. aflöstes så småningom af
nye män, som ofta från Frankrikes eller Tysklands berömdaste
universiteter hemtat sina lärdoms-diplom. Till sin bildning
voro de sålunda vanligtvis jemnordnade med första ståndet,
och det var från detta faktum, bron mellan ståndet och dem,
utan att bli för mycket sluttande, kunde byggas. „J gode
herrar," hade ju Christina sagt till adelns främste män, „när
man behöfver goda räd, frågar man icke efter sexton anor!"
Och huru stark denna sanning var, må bäst deraf bevisas, att
under det våra adlige förmyndar-regeringar som hätskast i
teori bekämpade den, så följde de den dock ständigt i praxis.

Men att klyftan mellan de begge högre och den lägsta

’) Odhner 1. c. pag. 361.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free