- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
54

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klassen å riddarhuset oupphörligt vidgades, blef likväl häraf
en följd. Ty om äfven svenneklassens både civile och
militäre medlemmar i bildning, mod och andra individuella
egenskaper stodo lika högt som de begge öfre klassernas, så
funnos dock dem emellan ännu tvänne vallar, hvilka från
hvarandra särskilde dem. Det var hordens och rikedomens. Och
just derför att af desse alltid den ena och den andra oftast
byggas af tillfälligheten och icke af egen förtjenst, äro de
jemt ett mål för andras afund och detta åter förhöjer i
innehafvarens ögon deras värde och vigt. Så blickade grefvar och
friherrar samt äfven, om ock i mindre mon, riddarne ned på
svenneklassens plebejer, och så vedergällde dem desse deras
förakt med bitterhet, afund och hat.

Det fanns dock äfven flera ibland desse för rikedom
utmärkte män. Vi mena nu icke desse uppbördsverkens tjenstemän,
som med kronans medel fyllde sina egna kassakistor; vi åsyfta
hanseaternas efterträdare, de till största delen utländske män
af tredje ståndet, hvilka här genom handel, bergsbruk m. m.
vunno rikedomar och sedan, vanligtvis som lön för lån åt
kronan, adligt namn. Men det är egentligen de fattige af
börd, som så lätt förena sig med de lågättade rike; och den
tidens högbördade voro ännu icke fattige. Således
sammanslöt sig klyftan icke heller här. Tvärtom stod krämaren ännu
så lågt, att han ansågs rent af befläcka riddarhuset; men teori
och praxis bildade äfven här motsägelser af underlig art.
Anders Lilliehöök t. ex. yrkade ännu vid 1672 års riksdag,
att den adelsman, som blefve köpman, borde förlora alla
adliga privilegier både för sig och sina barn, ’) — men vid 1668 års
riksdag hade adeln sjelf så lagat, att handelsmannen Joachim
Fötter blifvit upphöjd i adligt stånd. Den behöfde honom
nämligen som sin kommissarie i banken. 2) Och vidare hade
t. ex. köpmännen Hans och Barthold Bunth, af 125:te
ätten i svenneklassen, förlorat sitt adelskap på den grund, att
de trädt i ofrälse giften och ingått i borgerligt stånd; men
ständigt och jemt adlades dock köpmän med ofrälse hustrur
utan att derför uppgifva sin köpenskap. — Allt tillsammans ver-

„) Fryx. ber. 14,139.

2) Tham, bidrag till Sv. riks. hist. II, 2,209.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenskari/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free