- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
57

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hus, blir sedan eloqv. professor i Uppsala och kallas
derifrån till kansliet; dör som hofråd efter att en tid ha varit
assessor i Svea hofrätt. Exemplen äro icke få. Lektorn
Anders Gylle blir professor, kongl, sekreterare, adlas med
namnet Gyllenklou och utnämnes sist till president i
Pommerns hofrätt och regering — en plats, hvilken äfven
bor-garsonen Johannes (Alms) Lillieström når. Lektorn Johan
Månsson blir i kansliets tjenst statssekreteraren Silfverstjerna,
guldsmedssonen Peter Julius Coijet gör sig ett namn som
diplomat och Christoffer Larsson Grubbe slutar som
stadspresident i Kalmar. — Så går den ene efter den andre sin
bana fram, hinner mer eller mindre högt, men vinner dock
alltid denna adliga värdighet, som ger dem en öfver hopen
upphöjd rang och röst vid afgörandet af riksdagarnes
frågor. Vi hinna ej uppräkna dem alla; bröderne Anders och
Jonas Bure, — geografen och genealogikern, — Tegel, sonen af
Göran Pehrsson, Palm, Ödla, Taubenfelt, adlad såsom
hemförare af Westfaliska fredsfördraget och sedermera ofta
förekommande i riksdagshistorien, Cantersten, v. Krusenstjerna
m. fl. äro alla sådane, som på denna väg vunnit sina adliga
namn. Men ätterna, de sålunda grundat, ha sällan lefvat
länge. Äfven i detta hänseende bildar denna nya adel den
skarpaste motsats mot den af gammal stam. Då den
senare, mer eller mindre blomstrande, oftast går genom
århundraden, ser deremot största antalet af den förras ätter
redan i de första lederna sitt slut. Vi ha i hundradetals
fall fått göra den reflexionen. Att utleta förhållandets orsak
torde dock var." svårt; förklaringarne skulle kunna vara lika
många som fallen. Men det månde dock kunna sägas, att
en fattig adel ofta af nöden beröfvas sitt adelskap, att en
utarmad ätt ofta som ätt upphör, änskönt den uti spridda
individer och i andra vilkor kan lefva qvar. Måhända existera
ännu i dag ej så få af de ätter, för hvilkas slägttaflor å
riddarhuset ett „förmodas längesedan vara utgången" är satt
som punkt.

Om de fleste af dem, som i förvaltningsverken
förvärfvat adligt vapen, kunna vi blott uppgifva tjenstegrad och
namn. Det tyckes emellertid, som om ungefär rangen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free