- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
63

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rätt som president; tysken Klöfverfelt blir landtråd i Bremen,
Lagercrona dör som assessor i reduktions-kollegium. Det
gamla „ne sutor ultra crepidam" var sannerligen icke tidens
lösen.

En enda konstens representant ha vi under detta skede
funnit bland riddarhusets hundratal. Men han satt der dock
icke som sådan. Ludvig Bille, vanligen „Ludvig Spelman"
kallad, hade enligt Riddarhusordningens nionde § obestridlig
rätt att bland adeln introduceras. Barn af utländsk men i
riket bosatt och med svenskt gifte försedd adelsman, stadgas
det nämligen å nämde ställe, behöfde icke „att naturaliseras,
utan äre af födslerätten och efter gammal sedvana svenske af
adel och blifve strax inskrifne uti ridderskapets matrikel."
Bille ville begagna sig af denna sin rätt; han tillhörde
nämligen en dansk adlig slägt, och hans ätt hade ända från Johan
II:s tid varit bosatt i Sverige. Men rådet resolverade som
svar på hans ansökan, „att han väl var af gammal och god
familj men hade ej hos kronan och fäderneslandet gjort sig
meriterad; hvadan hans son väl kunde bli intagen på
riddarhuset, men han sjelf sättas utanför dörren." ’) Dermed fick
mannen låta sig nöja. Men det var väl för att, sedan han å
sin sons och ätts vägnar blifvit introducerad, höja hans
anseende och rädda skenet, som han året derpå fick i uppdrag
att „hafva hand om alla drottningens musikaliska
instrumenter" och erhöll kapellmästare-namn.

Hofvet var också för mången en väg till uppkomst.
Kammartjenare, köksmästare, stallmästare och dylike vandra
å den in uti riddarhuset. Den förste, som efter 1625 så gjorde,
var Carl Filips kammarjunkare Henrik Stöör, den andre
Gustaf Adolfs, Hans Lode. En Casper Kenzg börjar som
kammardräng hos Carl IX, blir så hofköksmästare hos Gustaf II
Adolf och får derefter en krigskommissarie-plats, å hvilken
han vinner stor förmögenhet och adligt namn; han kallar
sig då Lilliecrona. Då rikskanslärn vid 1638 års riksdag
agiterade för riddarhusets byggande fick denne man sitta
emellan.

’) Rådsprot. för den 26 och 31 Okt. 1635, cit. i Anrep, Adelns
ättartafl. 1,185.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free