- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
68

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verste. Den är rätt egen, denne mans bana. Han var
prest-son och redan sin faders embetsbiträde, då han af Gustaf II
Adolf erhöll ett stipendium för att vid något utlandets
universitet fortsätta de studier, till hvilka han redan laggt vacker
grund. Så begifver han sig då ut, men blir i Schwaben
anfallen och tillfångatagen af en fiendtlig truppafdelning och
tvingas slutligen af nöden att taga värfning som soldat. Italien,
Tyskland, Danmark och Frankrike besöker han såsom sådan
under vexlande öden, kommer så slutligen tillbaka till
Sverige och blir officer vid Gustaf Horns regemente; deltar
vidare i tyska kriget och stiger i graderna, till dess han, efter
att ha uppgifvit den honom anförtrodda fästningen Chemnitz,
blir dömd förlustig sin tjenst. Men året derpå adlas han och
sändes som guvernör till Nya Sverige. Derifrån återkommen,
blir han, som vi nämde, öfverste och dör slutligen vid 71 års
ålder som landshöfding i Jönköpings län.

En annan Johan Printz blef som major adlad under
namnet Printzensköld och är den i Bornholmska resningen 1658
mördade slottshöfdingen. Peder Miehelsson Hammarsköld är
väl bekannt. Hans ättlingar äro icke så få, och nästan alla ha
valt stamfaderns yrke. En af dem, som icke så gjort, är den
Lorenzo, som i vår literaturhistoria inskrifvit sitt namn.
Äfven en ättling af öfverstelöjtnanten Axel Rääf i Småland
är på det literära området bekannt; vi mena kammarjunkaren
Leonhard Fredrik.

Af den adlade regementsqvartermästaren, slutligen
öfversten Johan Sparfvenfeldt var den lärde
öfver-ceremonimästaren Johan Gabriel en son. En annan sorts „mästare" voro
de begge, som stiftade ätterna Örnehufvud och Wernskold;
Olof Hansson Svart och Johan Andersson Lenams hafva
vunnit stort anseende som fortifikationsofficerare i vår arme’e.
Båda egde generalqvartermästaretitel. Äfven minör-kaptenen
i Gustaf Adolfs här, öfver-bergmästaren Georg Grissbach må
nämnas bland desse krigare af vetenskaplig halt.

Ätterna Reuter, Hästehufvud, Spåre, Utter, Hästesko af
Måla gärd m. fl. — vi skulle ju kunna uppräkna mer än
hundrade namn — hafva alla egt till stamfader mer eller mindre
bekannta krigare, hvilka i tjenstens grader hunnit mer eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free