Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tullinspektor å Blockhusudden, var den Carl Otto, som från
tronföljarevalet år 1810 gjort sitt namn bekannt.
Af generalen Jakob Duwalls ättlingar träffas Gustaf
och Johan Didrik i raden af adelns landtmarskalkar; den
förre vid 1675 års riksdag, den senare vid riksdagen år
1786. Af denna liksom af ätten Kruse af Verchou ha
grenar nedgått i de lägre samhällslagren. Särdeles talrik
har Rhebinderska ätten varit. Hittills har dess svärdssida
egt 87 medlemmar, af hvilka 2 lefvat utan tjenst, 8 gått
den civila vägen och den militära 77. I eller under
kaptensgrad ha 55 af desse stannat, 11 ha hunnit
majors-och 3 öfverstelöjtnantsgrad; 3 ha slutat som öfverstar och
i någon af generalsgraderna tvenne. Högst hann Bernhard
Otto, hvilken som löjtnant lemnade Sverige och fyrtiosju
år senare (1742) som stormarskalk öfver sardiniska arméen
dog i Turin. Son till en af dennes syskonbarn var den
flitige samlaren Johan Adam,
En af detta skedes baroner förtjente sin heder till sjös.
Det var Claes Uggla. Ar 1657 blef han major vid
amiralitetet ifrån att vid lifgardet ha egt samma grad; tretton
år senare var han amiral och 1676 blef han friherre. Straxt
derefter såg han i slaget vid Öland sitt slut.
Hans enka, en Sparre af Eossvik, gifte sig ånyo med Carl
Gustaf Roos, som då ännu icke hunnit högt i tjensten. Carl
XI säges då ha frågat henne, huru hon efter att ha varit
gift med en så stor amiral, kunde vilja åt en korporal
ge hand och hjerta; och skall han ha fått det lika naiva som
roliga svaret, att hon satte större värde på en korporal,
som lefde, än på en general, som var död. *) — Roos slöt
som generalmajor och friherre.
Vi ha redan tillförne omförmält orsakerna till
riddareklassens förfall. Blott 12 af de ursprunglige dess ätter
stodo åter efter de försiggångna uppflyttningarne, och af
dem, som tillkommit, hade blott ätterna Boije, Hård af
Segerstad och Falkenberg till Trystorp stannat qvar. Men
under det skifte, vi nu ha för oss, såg det ut, som om
O Gezelius, Biogr. Lex. 3,318.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
