- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
94

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han sålunda vann „en stor erfarenhet." *) Efter Nystadska
freden återkom han hem och blef då utnämd till amiral.
Ätten Plaan utmärker sig för en ovanligt fredlig habitus.
Den lefde nära 160 år och egde under denna tid 13 öfver
ynglingaåldern hunne medlemmar, af hvilka 7 voro civile
tjenstemän och blott 6 militära.

Mera känd genom en ättlings brott än genom
grundläggarens alla dygder blef ätten Anckarström. Bergmästaren
Claes Depken, hvilken börjat som landsbokhållare i St.
Kopparbergs län, adlades 1676 under det nämda namnet, och
fick såsom barnlös sin stjufson David Futtje sju år senare
å sitt nummer adopterad. Dennes sonsonson hette Jakob
Johan; och det var han, som utanför Skanstull i Stockholm
1792 den 27 April som kungamördare fick låta sitt lif. Hans
namn fick genom hans gerning en herostratisk ryktbarhet, men
för ätten dog det; denna fick nämligen tillstånd att aflägga
det och benämde sig sedermera Löwenström.

Bland våra under detta skede adlade jurister voro
borgmästare icke få. Visserligen hade borgarståndet vid 1655
års riksdag klagat öfver detta förhållande och begärt, att
„ingen adelsman måtte förordnas till borgmästare och ingen
borgmästare hedras med adlig titel och stånd;" men att
bevilja det, såg „H. M:tt ingen skiähl til," 2) och adlandet af
desse tjenstemän fortgick som förut. Efter fullbordade
studier och 7 års utrikes resor blef Johan Prytz kallad till
eloqv. professor i Uppsala, men valde hellre „praxis politica;"
stannade derför i Stockholm, hvarest han 1650 blef rådman.
Tio år derefter var han justitie borgmästare, adlades, blef
kansliråd men dog, innan han hunnit tillträda denna tjenst.
Anders Gerner var förste protokollssekreterare i kansliet, då
han 1671 blef politie borgmästare i Stockholm; var
borgareståndets talman vid riksdagen nästföljande år, och blef år
1676 adlad. För öfrigt hörde hit bland andra Clerck och
Lithman, borgmästare i Örebro, Ehrenklo, stadspresident i
Calmar, Barneken, borgmästare i Riga, Alexander Cock,
stadspresident i Göteborg m. fl. Alla bildade som vanligt

’) Beckstadius, Then Adelige, och Lärde Swenske Siö-Man, pag. 69.
J) Stjernman, Riksd. och Mötens besl. 2,1265.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free