- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
96

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hofgruppen är nu som förr rätt obetydlig till både
omfång och namn, men eger liksom i föregående skedet sina
— skräddare. Den sortens handtverkare måtte framför andra
ha lätt för att arbeta sig upp! Johan Barthold Hammerich,
född i Altenburg, inkom till Sverige och blef drottning
Hedvig Eleonoras skräddare och kammartjenare; befordrades
sedermera af henne till „hauptman" öfver några lustslott och
fick som sådan 1675 sitt adelsbref. Då tog han namnet
Gyllencrona. ’) Den andre af yrket gjorde en mera lysande
carriére. Det var Claude Bocquette. Han började som
drottning Christinas hofskräddare och blef 1645 hennes hofköpman
för att till hofvet införskaffa och sälja allehanda kram; men
yrket behagade honom och han stannade qvar deri. Blef så
borgare och handelsman i Stockholm, vann stor förmögenhet,
gjorde kronan lån och var en utaf de fyra siste, hvilka
drottning Christina upphöjde i adligt stånd. Som adelsman
kallade han sig Hägerstjerna. Ätten dog med honom sjelf;
Gyllencronas med sonen och köks-kamereraren Johan Gabriel.

Af de öfriga hoftjenstemännen nämna vi trenne
hofkamrerer Österling, Törnehjelm och Canterstjerna, beridaren
Herman Winter, som slutligen blef hofstallmästare,
hofmarskalkarne Claes Christoffer och Joachim Lutzow samt Johan
Arendt v. Reimers, hvilken hos svenske legaterna i Osnabruck
förvaltat en marskalks särskildt då för tiden så högvigtiga
och svåra kall. General-direktören öfver drottning Christinas
domäner Beder Andersson Appelman anträffas äfvenledes
här; hans föräldrars namn ega historisk klang — fadren
kallade sig Slaghök och modern hette Sunnanväder. Som student
förförde han Märta Rosenhane och blef derför af hennes
förbittrade bröder år 1650 insatt i häkte i Stockholm; derifrån
räddade han sig snart genom flykten och fann sedermera
beskyddare å högre ort. Han omtalas med uttryck af
yttersta harm i Schering Rosenhanes dagbok, och denne klagar,
att i denna sak hade honom vederfarits en „uppenbära stor

’) Carl XI hade således dubbla skäl att för tillgrepp af dylikt
småfolk värna sin krona. Jemför Geijer, Sv. folkets hist. 4,467. — Man
vet knappt hvilkendera partens naivitet man mest bör beundra:
skräddarnes eller kungens!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free