- Project Runeberg -  Om svenska riddarhuset och dess ätter. 1, De åren 1625-80 introducerade /
114

(1869) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en uppgifvit sig stamma, från Ryssland ha 6, från Polen 4,
från Böhmen 9 och från Italien 3 härledt sin börd;
Frankrike har gifvit oss 26, Skottland 64, England 6 och
Nederländerna 35. Men allra frikostigast har Tyskland varit —
det har begåfvat oss med ett antal af 284 ätter, under det
att Danmark af sina söner icke egt fler än 29 och Norge
blott 16 tillöfvers för vårt riddarhus. Slutligen äro finske
ätter 74 och af inhemskt ursprung 526.

Mot 600 svenske och finske ätter få vi således 485 af
utländsk börd.

Förklaringen af detta faktum får väl främst sökas deruti,
att vårt land i graden af sin utveckling stod under
kulturländerna och de med dem i närmare beröring stadde; derigenom
stod a priori utlänningen högre än landets egne barn. Och
vidare må vi besinna våra dåvarande politiska förhållanden.
Från våra östersjöprovinser ingingo icke så få i vårt lands
vare sig civila eller militära tjenster, och, hunna till en viss
grad, belönades de som andra med adelskap; man hade svårt
för att göra skilnad emellan den svenske undersåten och den
svenska statens undersåte. Då Carl XI skref till
fältmarskalken grefve Nils Bjelke och begärde, att denne skulle
dädanefter söka bekomma blott svenske officerare „emedan," som
han sade, „Jag helst vill hafva mine egne undersåtare vid
regementerna, som äro svenske," så frågade Bjelke tillbaka,
om med orden „våre svenske undersåtare" skulle förstås blott
de, som voro „rätte infödde Svenske," eller om äfven
„Lijfländere, Brehmer och Pomrar" skulle räknas dit. Det var
begreppen stat och nation, som bildade dilemmat. Carl höll
sig vid det förra och gaf till svar, att som desse „Lijfländar,
Brehmere och Pomrar" också voro hans undersåter, så kunde
han icke utesluta dem. ’) Och den grundsatsen var gammal
inom vår regering och har vållat, att inga våre underlaggde
länder haft skäl att klaga öfver något vårt förtryck. Deras
söner togo ju till och med försteget framför Sveriges egne. Vidare
samlades ock under våra fanor i desse krigets tider en mängd

’) Utdrag af Carl XI:s egenhändige bref till Nils Bjelke. Ur
Palmsköldska Saml. och tryckte i Swederus Stockh. Mag. 2,645.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:38:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenskari/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free