- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
12

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Långholmspipa... Men det säger jag på förhand, löp ej i
näsan på några beslagskarlar med den tobaken!»

Herr Bisot — ty så var namnet på åldermannens
envise motsägare — var nu vid sitt egentliga mål och
ärnade göra sin blifvande värd sig ännu mera bevågen
genom att säga några smickrande ord om pipbruket,
— hvilket som industriel anläggning bildade ett så
lysande undantag från allt annat af samma slag, som den
svenska företagsamheten sökte åstadkomma — då höga
rop efter vakten nådde hans öra. Då han vände sig
om, såg han uppe vid hörnet af Regeringsgatan en
större folkhop, som sorlade och väsnades på ett
oroväckande sätt.

Hvad kunde orsaken vara? En sådan
folkskockning på själfva sabbatsaftonen kunde han inte minnas sig
ha sett.

Ej gärna kunde det vara några »tattare»,
zigenare eller franska gyckelmakare — bekanta för sina
konstiga luftsprång — ty sådant folk fick icke
vanhelga sabbaten med sina upptåg. Ej häller kunde det
vara något slagsmål mellan hetsigt ungt folk från
riddarhuset. Sedan det beryktade Rålambska gurglet
på Riddarhustorget var detta frispektakel så vanligt,
att det icke kunde locka tio stockholmare att stanna för
att se på. Men hvad än orsaken kunde vara,
folkskockningen tillväxte mer och mer och lockade
slutligen äfven den säflige åldermannen att, åtföljd af
Bisot, skynda dit upp för att bana sig väg genom
trängseln bland famnstora styfkjortlar, utspända rockar, vida
peruker och armfästa hattar.

Ju längre in åldermannen trängde sig, dess
tydligare blef det för honom att fara var å färde; ty på
sorlet hördes, att folket var uppretadt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free