- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
35

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— ii —

var allt hvad Lars Skeppare sade mig, då han sist var
här från Åbo.»

»Vi ärnade skrifva, men som jag själf skulle fara
hit, vardt det ingenting utaf och det fanns också intet
annat än sorg och bedröfvelse att skrifva om. Den
stora förmögenheten hade redan minskats betydligt
under kriget, som morbror vet, och af det som återstod
gick största delen förlorad, då de franska kapame för
tro år sedan togo bort den stora spaniefararen. Från
den stunden vardt också morbror Henrik för hvarje
dag alltmera sorgsen; de nymodiga bruken med
inhemska manufakturer och allt hvad-det heter,
åstadkommo äfven förargelse, som förbittrade hans sista
dagar. — Så dog, som morbror vet, mamma;... och
en dag — det var i slutet af förliden höst — hemkom
han mer än vanligt sorgsen från hamnen, där en mängd
nyfikna samlats för att skåda ett stort skepp, som
dagen förut inlupit. »Stort fartyg», sade han, »men
min spaniefarare var ändå vackrare.» Dessa ord voro
de enda han yttrade hela den aftonen. Dagen därpå
kallade han mig till sig, just då jag skulle gå ut för
att jaga. »Barn», sade han, i det han fäste sina ögon
på mig med ett obeskrifligt uttryck, »när jag är död,
finner du intet efter mig, utan du måste tänka på att
själf slå dig fram i världen.» »Inte dör väl morbror
så snart», svarade jag. »Man kan icke veta, när det
stora bokslutet skall göras upp. — Du är ung och
stark», återtog han, »rider och fäktar som det anstår
sonen till en af gamle kungens bussar; du bör därför
kunna, som din far gjorde, själf bana dig fram genom
lifvet. Men jag har tänkt att det därvid borde vara
en stor lättnad, om det funnes någon god vän, som
kunde föra dig på rätta stråten. Om jag därför en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free