Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liten bägare ratafia? Eller skall det måhända vara
Rhenskt? I så fall finns här ypperligt Rothenbleicher.»
»Nej, jag tackar! sade Svenske, i det han insatte
sin värja och aftog hatten.
»Det är dock ganska välgörande. Min herre är
förmodligen uppkommen till riksdagen?
»Nej.»
»Säkert då för någon annan orsak?» fortfor den
främmande med ett inställsamt leende. »Skulle min
herre emellertid för denna eller någon annan orsaks
skull behöfva en god vän, skall undertecknad Bisot,
kommissionär för huset Soekort & C:i i Amsterdam
stå till ers nådes tjänst.»
’Jag tackar för er vänlighet», svarade Svenske
kort, »men jag måste just på stunden aflägsna mig.
Ursäkta!»
Och med en bugning, som han sökte göra så
artig som möjligt, lämnade han rummet, tätt i hälarna
följd af Lars, som hviskade åt honom att pratet om
patrullen endast varit falskt alarm, som värden ställt
till, för att hans kaffehus icke skulle komma i vanrykte
genom något nytt slagsmål.
»En större vildhjärna har man väl aldrig sett»,
sade Bisot i förtrolig ton till några äldre borgare, som
sutto kvar vid sina ölmuggar.
»Att för kungens kärleksaffärer med fröken Taube,
eller, som hon nu lär kallas, grefvinnan Casselstein,
gifva sig i slagsmål med den skarpaste klingan i hela
hufvudstaden — kan man tänka sig något mera tokigt?»
Dessa ord, som tydligen yttrades i afsikt att väcka
borgarnes nyfikenhet, hade tillbörlig verkan; ty desse
frågade genast, om icke deras alltid så väl underättade
och vidt förfarne vän ville i deras anspråkslösa säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
