- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
64

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 64 -

icke den här unge mannen på ett hår bror Köppel som
den stolta fattigdomen. Se blott hvilken min! Kanske
han är lappkungen som skall inspektera vår nya habit.»

Nu visade sig mellan syrenbuskarna ett magert
kvinnoansikte, hvilket, till följd af en stark påläggning
af blyhvitt och karmin, påminde Svenske om de gamla
helgonbilder han sett hemma på kyrkvinden.

»Akta dig Trundman att du icke råkar illa ut,
som du gjorde här om dagen, då du ville agera Carion
för stadsgevaldiern ner på skeppsbron.»

»Lappri, Filine, den här ser sannerligen icke så
farlig ut. I ska’ få se, go’ vänner, att det är en officer
från provinsen, som vill låna ut pengar åt våra
bankobetjänter.»

»Konsterna stiga och vetenskaperna komma i
anseende, inföll den som kallats Köppel — en lång, mager
man, iklädd en utsliten, gräsgrön röck och bärande
kalott på hufvudet i stället för peruk—. »Men jag tror
snarare att han kommer från min vän Harpagon, som
inte vill tvätta sig för att kunna spara på vattnet.»

Detta svar uppväckte säkerligen glada minnen, ty
hela sällskapet började nu att skratta med full hals.

Svenske, som icke onödigtvis ville gifva näring
åt deras skämt, men icke häller velat vika för
första stöten, ansåg nu tillfället lämpligt att draga sig ur
spelet, hvilket äfven lyckades honom utan vidare
obehag, genom att gå in i slottsporten som stod
öppen. Väl inkommen på borggården, tog han
sedermera af på vinst och förlust in åt en mörk
hvalf-gång. Utan att närmare efterhöra om det var
till-låtet eller icke, fortsatte han med hastiga steg tills han
kom till en bred stentrappa. Nu var hans tanke att
vända om; men han kunde icke motstå sin nyfiken-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free