- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
112

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 112 —

innan ordföranden kunde äska ljud. Nu steg blodet
åt hufvudet på honom och han rusade i vredesmod
fram till bordet, där ordföranden satt.

»Hvad jag förebrår dem»? skrek han till svar på
något inpass af de kringstående. »Jo, jag förebrår
dessa styrande och öfverordnade, dessa hattchefer, dessa
himlastormande filistéer, dessa all god ordning
under-gräfvande skrymtare och fariséer — —. Jag förebrår
dem att de vilja eftersträfva alla privilegier inom
republiken. För att upphjälpa fiskerierna, för att
åstadkomma en ny handelsinrättning på Västindien, för att
befordra salttillförseln, för att öka mullbärsplanteringen
kring Stockholm, för att införa god hushållning i
lappmarkerna, för att upphjälpa statsmannanäringarna och
landtbruket i Finland etc. etc. och så in æternum . ..
Hvilken är det som skall göra detta? Jo, Kongl. Maj:t
— d. v. s. hattcheferna. Nu tillsätta de en komité,
för att denna skall få tillsätta en mängd ämbets- och
tjänstemän, för att dessa skola få besätta ämbetena och
tjänsterna med vänner och släktingar. Hvart vill man
komma? Sverige är icke, till följd af sitt nuvarande
luftstreck, såsom våra fäders Manhem.» — Här hördes
skratt och fnissande från några af de yngre —. »Vi
kunna icke i allt efterapa utländingens näringar. Vi
måste hushålla vackert i början, vara inhemska och
framför allt låta de reela vinsterna utfalla lika åt alla.
Vi måste gå varligt och säkert de första stegen och,
först om dessa utfalla gynnsamt, införa de nymodiga
uppfinningarna. En gammal prästman, det kan vara
onödigt att utsäga hans namn», fortfor han nu allt mer
och mer uppmuntrad af bifallet som hördes, »hade
användt flere års studier för att undersöka vårt språks
böjlighet för kyrkomusik. Men — hvad sägen I därom, hög-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free