Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 43 —
hjärnan varit på väg att väcka mer än medlidande hos
en viss dam.»
• Fy, kusin, hur kan du tala så, skulle jag så
mycket kunna glömma min börd? Men han är en ung,
artig kavaljer, hvilken är olik alla dessa, som endast
säga smicker hela dagen. För öfrigt vet min
vördade mor», tillade hon, »att jag afskyr dueller allt
sedan bror Henrik duellerade med långe Sparren vid
gardet.»
»Men hvem är han då, denne yngling, som väcker
ett så stort uppseende?» frågade fröken Liewen, som
under samtalets lopp blifvit mera intresserad af ämnet.
»Kusin såg honom säkert för några dagar sedan,
då vi promenerade på Nya Kungsholmsbron», svarade
Ulrika. — »Vi talade ju då om hans uppförande i
Kungsträdgården.»
»Ah! Ciel! — den unge mannen med det blonda
hufvudet — en ståtlig växt, en viss medfödd air,
intressanta anletsdrag — Ma petite har smak.»
»En boute-feu utan skick och seder!» inföll
friherrinnan.
»Education skola vi gifva honom», svarade fröken
Liewen i skämtande ton, »och livad hans heta blod
vidkommer, är ju den ystraste fålen ofta den bästa.»
»Ja, den bryter åtminstone halsen af den, som
skall tämja honom», skrattade friherrinnan.
»Se där kunna vi få höra närmare om händelsen»,
utbrast fröken Liewen, då dörren i detsamma
öppnades och hofjunkaren med sitt mest nobla leende
trippade fram mot de tre damerna.
Liksom han sett framför sig den utsöktaste pastej
på vildt, skyndade han under ett ständigt ordflöde att
föra den ena af fruntimrens händer efter den andra till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
