- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
186

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 186 —

pä de välluktande såserna, då de upphälldes i do blanka
silfverskålarna, voro hans undersåtar sysselsatta att
bära de färdiga rätterna till den i öfre våningen
liggande matsalen, där de fingo sina bestämda platser på
do stora hästskoformigt ordnade borden.

Dessa omgåfvos endast på den yttre sidan af
hög-karmade rygglänstolar. Uti det inre rummet mellan
bordsarmarna intogo hofmästaren, förskäraren och
lakejerna sina platser.

Mellan dyrbara kristallskålar höjde sig skönt
arbetade bordspjäser af silfver eller förgylld brons, s. k.
dormons, hvilka voro afsedda att mottaga de större
stekarna, hvilka omgifna med en krans af mindre
fjäderfä och vildt, icke fingo flyttas under måltiden.
Hofmästaren serverade från dem af anrättningen, allt efter
gästernas önskan. Mellan dem och de spegelklädda
platåerna voro mindre skålar, öfverfyllda med torra
aprikoser, vindböjtlar, drufvor, jordärtskockor brynta i
saltspad o. s. v.

Anrättningen var verkligen storartad och
hofmästaren hade med skäl kunnat säga åt sin misslynte kollega,
att det icke var matlagningen allena, som utgjorde
hemligheten af bordets nöjen. När man så mycket
talade om »finhet» och »vällukt», borde man äfven
tänka något på rätternas inbördes plats och den
färgton, som de anslogo, på det att aptiten äfven härigenom
skulle retas och gästerna förmås att äta mera och
med bättre smak samt smälta bättre.

Hvad som näst de dukade borden borde ådraga
sig uppmärksamheten, var den utmärkt vackra
sand-stensspiseln i fonden af salen. Försedd ofvantill med
en fin list af den rikaste sammansättning med
figurer, frukter och blomsterslingor, var den ett verk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free