- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
220

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 2 2 7 —

icke Svenske skulle skynda att efterkomma den samma
och han märkte hvarken friherrinnan Buddenbrocks
missnöjda min, fröken Liewens rodnad, baronens
med-lidsamma axelryckning eller Laformes belåtna leende.—
På den heta sommardagen hade följt en af dessa
härliga kvällar, hvarpå nordens sommar är så rik, då
själen oförmärkt lämnar sitt bräckliga omhölje, för alt
fri få irra kring i den blå rymden, högt öfver
jord-lifvets kval och bekymmer. Det är visserligen icke
söderns rena, djupblå himmel, som från sin otaliga
stjärnehär utandas lidelsens glöd. Det är icke orangens
vällukt, som sprides af aftonvinden, då han med lätt
hand krusar insjöns vatten. För hans milda famntag
susa i stället på stranden allvarliga furor, vajar
häng-björken sina långa grenar öfver vattnet, som utom den
mörka stranden endast kan återspegla en blekblå
himmel med fåtaliga stjärnor. Men den ljusa rymden, den
fridfulla, allvarliga stillheten tala likväl ett språk som
går till djupet af människosjälen. Ty det är icke
stundens förtrollande fägring de förkunna — utan det eviga
och oförgängliga.

En sådan afton måste alltid utöfva en mäktig
verkan på unga sinnen. Svenske, som en lycklig
tillfällighet fört till Ulrikas sida, hade snart fullkomligt
glömt bort alla förut fattade beslut att tygla sin
känsla for henne. I stället uppbjöd han hela sin
förmåga för att kunna framställa sina lefhadsplaner i så
ljus dager som möjligt. Hur skälmskt smålog hon
icke,, då han omtalade att han varit en smula
misslynt därför att hon försmått honom för baronen. Hur
förtjusande skalkaktigt var icke hennes leende, då hon
svarade att hon icke visste att någon annan än kusin
Meijersdorff hade åtagit sig att vakta öfver hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free