- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
238

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 23S —

sådant satty å färde kan jag tänka, som det var i
februari, då vi fångade hans nåd Gyllenstjerna? — Ni
svarar ej? — För mig kan ni dock vara fullkomligt
lugn — Reiter är tyst som en fisk, om det kniper, och
har talat med många förnämare herrar än ni i sin dar.
Det var icke längre sedan än i går, då öfversten kom
och sa’ att min hårpung icke satt ordentligt. Jo, sa’
jag, öfverste, snyggare hårpung har ni aldrig haft.
Och teg gjorde han och såg flat ut.. . Men fy för
tusan!» utbrast den käcke korpralen efter att hafva
öppnat dörren och sett sig omkring en stund. »Här
är ju mörkare ute än i St. Clara på julottan. Hur
skall man väl i detta vädret kunna se om karlen har
brun eller blå kappa och långhandskar?»

»Låt det vara min ensak», svarade Bisot vresigt.

»Nå, nå, min nådige herre, frågan är väl fri, kan
jag tro? Men jag har mina order, jag, och dem följer
jag.» —

Det hade varit i ett anfall af öfverilning, som
åldermannen erbjudit sitt hem till mötesplats för den
farliga underhandling, som skulle knytas mellan
mösspartiet och engelska regeringen. Den stund han
lofvade det hade han också bittert ångrat mer än en
gång. Han var en hederlig och rättskaffens borgare
af gamla slaget, sade han ofta till sig själf, som
visserligen af allt sitt hjärta önskade sitt lands uppkomst
och förkofran, men som därför icke kunde förstå
hvarför hans person behöfde tagas i anspråk och hans lif
löpa fara för politiskt prat, som det, när allt kom
omkring, icke kunde vara något allvar med. Ty, när

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free