- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
274

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 274 —

landsens förrädare, men egentligen för att föra oljud
och öfverfalla fredliga borgare.

Och hvilken mängd af nyheter och lösa rykten!
Mösspartiet, hette det, hade velat lämna landet i
fiendehand. Ryska ministern, visste andra berätta, hade
uttagit flere hundra dukatpåsar från banken och utdelat
dem i strutar, så lagda, att de liknat de strutar hvari
skovax försåldes, o. s. v. När utdelningen egt rum visste
man, äfvensom att det skett i ålderman Smedmans gård,
som därför tagits i beslag af förräderikommissionen.

Alla dessa och ännu flere rykten hörde Svenske,
då han styrde sin kosa öfver Riddarhustorget. Den
senaste natten hade icke varit angenäm för honom.
Detta oaktadt var det med en leende och belåten min
som han betraktade de jublande folkhoparna. Orsaken
var följande. När han, i vanlig ordning, tidigt på
morgonen uppkallats till förräderikommissionens förmak,
för att svara på anklagelsen att hafva plägat förtroligt
umgänge med rikets fiender och hafva »i löndom velat
belacka och beskymfa Kongl. Maj:ts Råd och Riksens
höglofliga ständer», hade man icke väl hunnit börja
förhöret med honom, förrän bud kommit från
kanslipresidenten att den häktade först skulle inställas inför
honom på hans ämbetsrum.

»Det kan naturligtvis ej vara sant hvad ryktet
vetat berätta», frågade denne vänligt, då Svenske
inträdde, »att min unge vän glömt sitt fäderneslands
välfärd för utländingens förespeglingar?»

»Ers excellens — jag tackar er af hela mitt
hjärta för er välvilliga förmodan. Jag är fullkomligt
oskyldig.» Svenske talade öppet och oförskräckt.

»Så har jag hela tiden trott, men huru kommer
det sig då att de svåraste bevis tala häremot. Ni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free